hafva skälig anledning att uttrycka den önskan, att riksbankens styrelse må söka mildra de nog hättiga tuktuationerna i dess egen banksedelstock, på det att förlägenheten 1 liqvider ej må urarta till kris. På silmänheten ankommer att genom begagnande a! upp: och afskrifningsräkning hos basker och bankirer göra en allt för sor banksedelstock umbärlig. Måhända finna våra läsare tillfälle att af det anförda draga sina slutsatser huru vida den teori, som Englands bank följt, är efterföljansvärd eller icke. i