Aftonbladet – 26 maj 1866, sida 3

bank, föranledde någon diskussion, dervid di Almqvist föreslog att lån till hypoteksförening må kunna utgifvas blott efter rådplägning med föreningarnes ombud samt K. M:ts bifall, och icke dertill fordras två ordinarie sammankom. ster. Dr Sandberg delade samma åsigt för at! bereda lättnad åt jordbruket. För bifall till ut skottets förslag talade dr Petrelli, prof. Agardh. prof. Selander och prosten Ljunggren, hvilkas mening i voteringen segrade med 32 röster mot 7. Vid 13 punkten yrkade prof. Agardh att mini mivärdet af jordegendom för inträde i nypoteks förening måtte höjas från 1 till 2000 rdr. Di Sandberg satte sig deremot för att icke fråntage de små jordegarne denna förmån, helst 1000 rdrs karlar numera ha representationsrätt. Äfver härom blef votering, hvarvid minimivärdet bestämdes till 2000 rdr med 21 röster mot 14. — Alla öfriga punkter biföllos utan diskussion. Rörande bankoutskottets memorial n:r 27, an. gående föreskrifterna i bankoreglementet, beslöts på yrkande af dr Nordlund att i första bör qvarstå utdraget ur 72 S R. F., att riksbanken ensam eger rätt att utgifva sedlar som skola så som mynt anses. . Om sista momentet i 2 punkten uppstod en långvarig diskussion. Utskottet hade föreslagit att 1,500,000 rdr skulle företrädesvis användas till befrämjande af omsättning utaf hypoteksbankens obhgationer. För bifall härtill yttrade sig doktorerna Almqvist, Björkman och Sandberg, prosten Palmlund och kyrkoherden Otterström. Deremot yrkade prof. Agardh, dr Runsten, dr Nordlund, dr Rundgren och prof. Selander, att denna del af bankoreglementet måtte förblifva sådan den finnes i det förut gällande reglementet. Frågan atgjordes genom votering, hvarvid sistnämnde mening bifölls med 29 röster mot 5. Borgareståndet. Efter förrättadt val till ledamöter och suppleanter i förstärkt bankoutskott föredrogos och bir föllos enhälligt: statsutskottets utlåtande n:r 100, angående ersättning för sådana af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, för hvilka statsanslag ej blifvit beviljade; sammansatta statsoch bankoutskottets utlåtande n:r 10, med förslag till ändringar af kongl. förordningen den 26 April 1861, angående en allmän hypoteksbank m. m.; samt bankoutskottets memorialer n:r 28 och 29, angående instruktion för nästkommande riksdags bankoutskott, och om vissa i följd af blifvande ny riksdagsordning nödiga redaktionsförändringar uti bankoreglementet. Äfven bankoutskottets memorial n:r 27, med förslag till ändring af föreskrifterna i 1:sta art. bankoreglementet, blef utan diskussion godkändt, utom hvad beträffar det af utskottet föreslagna tillägg till 4:de mom. 4 af nu gällande reglemente, eller att återbetalda filialbanks-försträckningar, inbetalningar å obligationer och å allmänna hypoteksbankens skuld för öfvertagna fordringar mot inteckning i fast egendom på landet, hvilka till banken inflyta, intill ett belopp af 1,500,000 rdr, företrädesvis böra användas till befrämjande af omsättningen utaf obligationer, hvilka kunna komma att af allmänna hypoteksbanken utgifvas, ställda på en återbetalningstid, som icke öfverstiger 10 år. Härom uppstod en lång diskussion, under hvilken hrr Wern, Murån, Grape, Björck, Hierta och Ljungberg yrkade afslag, hrr Björkman och Ridderstad bifall till utskottets förslag. Vid votering beslöts genom 42 nej mot 4 ja att, med afslag å utskottets förslag, de föreskrifter i ämnet. hvilka innefattas i 4 mom. af 4 uti nu gällande bankoreglemente skola bibehållas. Bondeståndet. Efter förrättadt val till ledamöter och suppleanter i förstärkt bankoutskott, för hvars utgång på annat ställe i tidningen redogöres, blefvo i ett sammanhang föredragna sammansatta statssamt ekonomiutskottens betänkanden n:r 7 och 16, i anledning af dels K. M:ts nådiga proposition, angående förändrade bestämmelser i fråga om upplåtande åt enskilda af kronans mark i Norrland och St. Kopparbergs län samt om dispositionen af stubböresmedlen, dels en i ämnet väckt motion, samt i anledning af väckta motioner angående skogshushållningen i riket. Härvid uppstod en liflig diskussion, hvilken hufvudsakligen rörde sig omkring K. M:ts af utskottet tillstyrkta proposition i ämnet. Sv. Bergström. Det var en tid då verkligen stora intrång skedde på svenska bondens eganderätt. Om man nu antager den kongl. propositionen, gjordes en återgång till de fordna väldsinkräktningarne. — Principen, använd först på Vorrland, skulle helt visst sedan tränga sig ned till de gamla provinserna och äfven der verka störande på eganderätten. Enligt förslaget upp: stode tvenne slag af skattehemman och inrättandet af sådana strider emot gällande kongl. förordningar. Går man tillbaka till den historiska tiden skall man finna att statens rätt till kronoskogar är — ingen. Staten tillvällade sig denna rätt under Gustaf I:s tid. Tal. yrkade afslag å 1:sta punkten, och som denna står i oskiljaktigt sammanhang med de följande samt riksdagen är för långt framskriden för en återremiss, att äfven de öfriga punkterna måtte afslås. Rosenberg upplyste att utskottet gjort många ansträngningar för att i detta ämne erhålla ett ändamålsenligt resultat samt att ledamöter från norrländska orterna i saken äfven blifvit rådfråade. Man måste erkänna att skogarne i Norrand gå sin undergång till mötes, om man fortsätter med skogshushållningen på sätt nu sker. Norrland blir då en ödemark. Man bör derför icke mer gynna sågverksegare så att de få husera huru de behaga.? Olof Nilsson, Almqvist och Olof Larsson yrkade återremiss i samma syfte som borgareståndet fattat ett dylikt beslut. 1:sta punkten, rörande tillstyrkt upplåtelse under vissa vilkor af skogstrakter, som må tilldelas de nybyggen, hvilka hädanefter anläggas, blet genom votering godkänd med 41 ja mot 33 nej. 2:dra punkten, tillstyrkande kongl. propositionen i afseende å s. k. öfverloppsmarker, återremitterades, och hvad utskottet i öfrigt tillstyrkt bifölls såväl i detta memorial, som mem. n:r 16, mot hvilket sednare ej några anmärkningar blifvit framställda. I statsutskottets utlåtande n:r 100, angående ersättning för sådana af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, för hvilka statsanslag ej blifvit beviljade, godkändes mom. a), men mom. b), om en skrifvelse till K. M:t med begäran om framställning rörande de utgifter som befinnas vara af en fortgående natur, blef afslaget på Rydströms hemställan. Derefter föredrogs sammansatta statsoch bankoutskottets utlåtande n:r 10, i anledning af motioner om ändringar i kongl. förordningen den 26 April 1861 angående en allmän hypoteksbank m. m. I 3:e punkten 3:e mom., angående vilkoren för utlåning till hypoteksföreningarne, gjordes på framställning af C. A. Larsson den ändring iafseende å rätten att fatta beslut härom, att detta må kunna ske vid en sammankomst i förening med de delegerade, som hypoteksbanken egde utse vid afgörandet af vigtigare frågor. 12:te punkten, som bland annat bestämmer att äbyggnaderna å egendom, som antages till delaktighet i hypoteksförening, böra vara brandförsäkrade, blef godkänd med 53 ja mot 15 nej. Den 14:e punkten, hvari utskottet i afseende ä minimitaxeringsvärde å egendom, för hvilken lån må erhållas, föreslaget den förutvarande summan 1000 rdr, föranledde en liflig diskussion. Lundahl och Carl And. Larsson yrkade att denna summa skulle höjas till 2000 rdr, emedan omkostnaderna för lånen äro stora samt behållningen derföre blir för liten för att kunna gagna den mindre jordbrukaren. Det hade dessutom inträffat att vid så små jordlappar åbyggnaderna af innehafvarne blifvit försålda och hypoteksföraAnInGanR darimanam inet färlactor — Potter