alld. AnSspraken skulle ull Iolja naratj tegras, kritiken skulle noga nagelfara, huuvida tidningens innehåll, från och med e politiska artiklarne, till och med följe-hi ongen och hvarjehanda?-styckena, vore ådant, att det förtjente att af regeringen å statens bekostnad utskickas i landet; K olemiken från alla håll mot ett sådant lad skulle utan tvifvel bli högst liflig och 99 rån ders sida taga en stor kraftanstränging i anspråk, Det omedelbara sätt, hvarpå regeringen !m ålunda skulle bliindragen i partistriderna, m kulle utan tvifvel medföra mångfaldigt obe !2 ag. Om icke det af statskassan salarie-i ade regeringsbladet skulle komma att spela T4 in alltför ömklig roll, så mäste antingen ministrarne sjelfva, hvar och en i och för itt departement, oupphörligt sysselsätta sig ned tidningsskrifveri, hvilket icke torde alla sig så lätt, då deras tid utan tvifvel indock är ganska mycken upptagen; eller ett konsultativt statsråd utses, som år den särskilda uppgiften att handhafva idningspolemiken och sålunda blir ett slags oublicistisk minister, i hvilken ställning det säkerligen blefve honom mycket svårt att vå en gång tillräckligt följa med alla regeringsärendena och tillika sörja för deres puolicistiska belysande, utvecklande och försvarande; eller också en sådan redaktör för regeringsbladet anskaffas, som utrustad med de mest omfattande iosigter och förmåga att bedöma alla förvaltningsgrenar samt politisk skriftställaretalent, tillika vore så införlifvad med regeringens anda och åsigter i alla frågor, att han på egen hand och utan att kompromettera regeringen kunde föra dess talan. En sådan redaktör blefve i sjelfva verket, om också icke till namnet, ett slags affilierad medlem af ministåren, och under förutsättning att det vore en man med öfvertygelse och heder, skulle han aldrig kunna åtaga sig redaktörskapet för längre tid än den ministers tillvaro, hvars åsigter han ll, kände och hyllade. Fölle denna ministår och 4 en annan med andra tendenser trädde i dess ställe, så skulle äfven han se sig nödsakad; att abdikera, och man finge sålunda alltid, E ( ( Å Å te ic te d lö PM OL BEB ee OM vara beredd på att ha en lämplig reträtt åt en sådan person, emedan han i annat fall svårligen skulle kunna erhållas. När statsutskottet med en majoritet af 1 röst tillstyrkte ifrågavarande anslag, så in-; såg nämnde majoritet nödvändigheten att till de anförda svaga och haltande skälen kunna lägga ännu ett, som skulle kunna i nägon män förstärka motiveringen, och den; hittade då på att tillägga, att det blifvandel regeringsbladet skulle meddela kortfattadel: redogörelser för representationens förhandlingar. ; Som bekant är meddelar Posttidningen. tedan, liksom andra Stockholmsblad, kortfattade redogörelser öfver riksdagsförhandlingarne och vi veta specielt, att dess föregående redaktör (liksom vi antaga det om den nuvarande) haft all möda ospard, för att söka få dem såkorrekta som möjligt. Hvilken anledning finnes det att antaga, att dessa referater skulle bli tillförlitligare derigenom att Posttidningen utvidgades med en spalt och gratis kringsändes till alla kommunalnämndsordförande i riket? Hvar och en som något känner förhållandena vet, att bristerna i tidningarnes referater af riksdagsförhandlingar till stor del bero af rent lokala hinder. På samma gång man alltjemt från riksdagsmännens sida stegrat anspråken på dessa referater har man inom representationen gjort ingenting för att afhjelpa dessa hinder och olägenheter. Det finnes intet land i verlden med en folkrepresentation och någon grad af tryckfrihet, hvarest tidningsreferenterna inom kamrarne äro på ett så skandalöst sätt behandlade i fräga om plats och uttymme, som hos oss. De få sitta inpressade midt ibland allmänheten på de tränga läktarne, under det man småpratar omkring och medan de trängas och knuffas på alla sidor skola de göra sina anteckningar öfver yttranden, af hvilka det från deras platser ofta är omöjligt att uppfatta det ringaste; på dagen befinna de sig ofta i fullständigt mörker, så att de knappt kunna se skrifva; om aftnarne stiger hettan deruppe till en tropisk grad, så att de äro färdiga att falla i vanmakt och på andra ställen måste de draga ohelsa på sig genom det starka drag, som anordnas i deras omedelbara närhet. Under sådana förhållanden är det icke lätt att finna lämpliga personer, som äro villiga att åtaga sig referentkallet, och de som göra det ha till följd af dessa omständigheter svårt att fullgöra det på ett sätt, som tillfredsställer dem sjelfva och andra. Då representationens förhandlivgar hädanefter endast komma att ske på tvenne rum, och då man utan tvifvel skall inse nödvändigheten att i dessa rum bereda en lämplig plats åt referenterna (i hvilket fall man kan hänvisa till danska riksdagen och norska Storthinget såsom lämpliga föredömen), så är det all anleduing att antaga, att samtliga tidningarnes riksdagsreferater skola vinna i fullständighet och korrekthet. Vi äro dessutom öfvertygade, att den blifvande folkrepresentationen skall besluta utgifvandet af en riksdagstidning, som in extenso meddelar alla förhandlingar, uppfattade genom snabbskrifvare inom riksdagens kansli. Genom en dylik officiel tidning, motsvarande danska Riksdagstidenden? och Rigsraadstidenden? samt de norska Storthingsefterretningerne?, skulle man slippa ifrån dessa protokollsluntor, som, när de sent omsider utkomma, ha förlorat allt intresse för allmänheten, Förstärkta konstitutionsutskottet sammanträdde i går afton och beslöt: 1:o, med 46 röster mot 33, a.t konstitutionsutskottets förslag till den ändring i 28 SR. F., att till flere befattningar må kunna utnämnas bekännare af annan troslära än den rena evangeliska, skall blifva hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag; i med 45 röster mot 34, att det framvd a