Aftonbladet – 23 maj 1866, sida 3

i ITALIEN. Enligt en korrespondens från Florens til tidningen Patrie skall general Lamarmora för , klarat för de makters gesandter, hvilka göre i stora ansträngningar för fredens bevarande. hn latt italienska regeringen, ifall man icke til elden 20 Maj hade bättre utsigter på Vene a I tiens fredliga afträdande, ekulle följa der id d r r allmänna meningens påtryckning och sätto ett mål för en olidlig situation. Patrie be. kräftar äfven, att Italien för närvarande ger ut tre millioner om dagen och innan kort skall ha en slagfärdig arm om 350.000 man, -laf hvilka redan 200,000 stå på stridsplatsen. Italienska regeringen kan under sådana för-Ihållanden icke synnerligt länge dröja med ,att söka få något bestämdt slag 1 saken. i lÄfven Journal des Debats har ett bref från i Florens, deri det heter, att man har skäl -Jantaga att den nu förflutna veckan icke I skulle gå förbi utan att ett bestämdt beslut fattades. Som sakerna nu stå, ken Italien i Jalla händelser icke undgå kriget, så framt -licke Österrike godvilligt lemnar ifrån sig -I Venetien. ; Från Venetien hör man, att sedan den 10 cennes alla vägar hvimla af trupper och att .Jsedan dess fem till sex tusen kroater dagligen marschera in. I ett bref från Garibaldi till Riboli heter cet bland annat: ?I dag är det icke längre fråga om ett tusen, utsn vi kunna med millioner lägga grundvalarne till en beståndande sjelfständighet, och detta till och med 1 trots af de väldige, hvilka ej vilja veta af I densamma.? I ett bref från Florens till Köln. Zeit. heter ) det: Garibaldis bref till krigsministern gör öfverallt ett godt intryck, emedan det officielt bekräftar återställandet af det goda förståndet mellan patrioterna och regeringen, hvilken man så länge anklagat för klenmod och trångbröstighet. Det gamla förtroendet är nu fuilkomligt återstäldt, och måhända skall verlden svart erfara, att det eårade lejonet på Caprera, hvars sjelfföreakelse och patriotiska uppotfringsförmäåga nu visar sg mera lysande än någonsin, äfven på slagfältet kan utveckla sin gamla energi. Garibaldi är för ingen del så fysiskt och moraliskt bruten, som man framställt i berättelser från Caprera. Att han lugnt afvaktar det afgörande ögonblicket och väntar på konungens anmaning och så vidt möjligt är söker hindra handlingspartiets våldsamma ingripande, kunna fredsvännerna till en början anse för lugnande; men i sjelfva verket r denna omständighet det säkraste beviset et är en afgjord sak ikonungens och regeringens ögon, om Österrike icke godvilligt afstår Venetien. Endest det bestämda löftet, att stunden för Venetiens befrielse nu är inne skulle kunnat förmå Garibaldiattiakttaga sin nuvarande lugna och nästan diplomatiska hållning. Denna befrielse skulle visserligen kunna åstadkommas genom en kongress, lika väl som genom krig; men ingen bör tro Wiener-hofvet om en så förståndig åtgärd.? PORTUGAL. En ministerförändring har här försiggått, och den nya ministerpresidenten är hr Aguiar. NORD-AMERIKA. Från Newyork berättas för den 5 dennes: PRepresentanthuset har enstämmigt beslutit att lyckönska ryska kejsaren i anledning at hans räddning undan det mot honom gjorda mordförsöket. Fenierna ha kapat en engelsk skonert; den feniska rörelsen är emellertid föga farlig.? För öfrigt har den sista amerikanska posten medfört åtskilliga intressanta underrättelser. Seward har tillställt finansministern ett bref, hvaruti han förklarar, att man ej kan fasta afseende vid någon enda reklamation frän engelska undersåter rörande beslaget på bomullslager under inbördes kriget. Ett stort antal sådana reklamationer har insändts till regeringen. — General Meade, som står i spetsen för de amerikanska trupperna på gränsen af Kanada och Ny Brunsvig, har gifvit ett myc ket undvikande svar på en förfrågan af fenierna, huruvida han ansåge sig pligtig att lägga beslag på vapen, som voro bestämda för de amerikanska fiskrarne?. Han svarade nemligen, att han skulle lägga beslag på alla vapen, hvilka man ämnade använda, och arrestera en hvar, som kränkte neutralitetens lagar?. Men nu är frågan den, huru Förenta Staterna tolka neutralitetens lagar?. Man känner af amerikanska regeringens upprepade förklaringar, att den anser de amerikanska fiskrarne berättigade : att utlägga sina nät i de engelska besitt ningarnes alla insjöar och hafsvikar, me-l: dan den engelska regeringen bestämdt frånkänner dem en sådan rättighet. General Meade har också, på samma gåvg han skickade monitorn Mantonomah till de farvatten fiskrarne pläga besöka, icke satt sig emot utrustningen af de bevärade båtar, med hvilka fenierna försett sig vid de engelska koloniernas kuster. — Å andra sidan förkunna amerikanarne högljudt, att de förödmjukat Frankrike och tvingat detj: att lemna Mexiko i sticket. Sewerd?, skrifver Köln. Zeit:s korrespondent i Newyork för den 2 dennes, har nyligen of-l: fentligejort den diplomatiska korresponden-:! sen om Mexiko. Den visar att vi vunnit en fullständig seger öfver Frankrike och att, 1 f t Seward vunnit denna seger genom ett värdigt och talentfullt sätt att gå tillväga utan att: göra det ringaste medgifvande. Vår utrikesminister har härigenom tagit plats vid sidan af nutidens yppersta diplomater, så framt han icke öfverträffat dem; ty få kunna; säga, att de triumferat öfver Louis Napoleon.? Amerikanarne synas helt och hållet t ha glömt att en fransk här ännu ligger i Mexiko. Deremot är det visst, att hr Seward, om icke på ett genialiskt, så åtmin-, stone ovanligt rättframt sätt uttalat sig mot r österrikiska regeringen. Hans depesch af den 6 April till amerikanska sändebudet i Wien innehåller nemligen denna förklaring: Om mez österrikiska regeringens samtycke fiendtligheter utöfvas af österrikiska trupper i Mexiko, skola Förenta Staterna här1 uti se utbrottet af ett krig mellan Öster-. rike och republiken Mexiko, vid hvilket ! krig de icke komma att stå såsom tysta ; eller neutrala åskådare.? Följden häraf har, som man vet blifvit den, att Osterrike ; dragit ett streck öfver traktaten med kejsar Maximilian och låtit de värfvade trupperna ! stanna hemma, åtminstone tills vidare. För Il öfriot torde de till (Österrike ställda arden