Aftonbladet – 18 maj 1866, sida 3

Article Image
-) Som topografiska kårens ortbestämmelse: Jej sträcka sig öfver hela riket, och isynner Ihet norra Sverge i boken i fråga tyckes vara ett okändt land, enär i Westerbottens län uppgifves blott en och i Wermland blot -två orter — i Gotlands län finnes blott 5 -J men i Jönköpings län 172 och i Krono I bergs 142, hvilket förklaras deraf att de I förra länet ej är kartlagdt — så uppstå: lätt det förslaget att samla och utgifva äf. I ven andra ortbestämmelser än de, som blif. vit verkställda af topografiska kåren. Iförsta rummet hörer dit den triangelkedja utefter Torneå och Mounio elfvar, som beräknades af Struve och Lindhagen samt finnas redovisade i det stora men i vårt land i högst få exemplar befintliga arbetet om gradmätningen emellan Donau och Ishafvet. I denna kedja finnas 10å11 punkter på svenska sidan, hvilka bland. annat begagnats vid sammansättningen af det ekonomiska kartverket i Norrbottens län. För samma ändamål hafva talrika orter i lappmarken blifvit af den utmärkte kaptenlöjtnant Petterson bestämda. Om vi ej misstaga oss, finnas talrika ortbestämmelser utefter våra kuster och i våra skärgårdar verkställda af sjöofficerare, hvilka ej finnas offentliggjorda. På Gotland, der topografiska kåren blott har fem orter bestämda, finnes ett äldre tätt triangelnät bestämdt af f. d. sjömätnings-kåren. I de orter, der inga nyare observationer finnas, ega de af Häll ström gjorda astronomiska bestämmelserna ännu stort värde; i Wermland t. ex., der topografiska kåren ännu blott uppgifvit två orter, har Hällström flera bestämmelser införda i Vetenskapsakademiens handlingar för år 1807. För upprättande af kartor i mindre skalor öfver hela landet egå dylika äldre ortbestämmelser ännu stort värde, hvarföre deras samlande och utgifvande skulle vara at högsta intresse och vigt. Utgifvandet af en dylik samling — hvilken dessutom skulle vara af stort historiskt värde — tyckes vara en lämplig uppgift för den kår, som nu genom offentliggörandet af sina egna äldre samlingar gifvit ett nytt bevis på intresse för sin vetenskap och beredvillighet att tillhandägå och upplysa andra för saken intresserade personer. Den lager som man vinner genom belysandet af de äldres bort skymda verk är ej så frisk, som den genom egna verk förvärlvade; men den är mer oförgänglig, väcker mindre afund samt vinner odeladt erkännande såsom välförtjent. En annan samling, som för vetenskapligt och praktiskt behof högt bör påkallas, är en af äldre och nyare höjdmätningsuppgifter, ty om man undantager de smärre trakter, som i nyaste tid blifvit höjdmätta, hufvudsakligast af topografiska kären och äfven af tjenstemän vid de geologiska undersökningarne, så kan vårt land i geografiskt hänseende anses fullkomligt obekant. Äldre höjduppgifter, som i brist på andra dock kupna anses användbara, finnas dock offentliggjorda, synnerligast de af Hisinger och Hällström, men de äro sällsynta och alltför väl förvarade i biblioteker och arkiver för att kunna tillgodo,öras. Om viej misstaga oss, qvarstår ännu såsom obesvarad en af krigsvetenskapsakademien utgifven prisfråga: i hvad mån befintliga nyare höjduppgifter sunna gifva begrepp om Sverges ytbildning. Om en sådan fråga skall kunna besvaras, tyckes dessförinnan vara nödvändigt att jemföra de nyare höjduppgifterna med de äldre. Det finnes få grenar af naturvetenskaperna, i hvilka man ej bar behof af höjduppgifter, men ofta kan nöja sig. med spproximativa. En erskild person har hvarken den tillgång till materialer eller tillräcklig tid att uppoffra för dylika samlingars nogsranna och kritiska verkställande. De måste göras på det allmännas bekostnad och vi behöfva blott erinra, att man af brist på illgång till befintliga materialier ej ens kan ipprätta en för folkskolans behot duglig nöjdkarta öfver Sverge för att visa önskvärdheten af en samlivg höjduppgifter. Ett inga statsanslag för utgifvande af dylika amlingar under officiel kontroll skulle utan vifvel medföra stort gagn. Offentliggöranlet af topografiska kärens ortbestämmelser inse vi såsom första steget på en väg, ål vilken vi af sakintresse ekulle önska att se . innu ett par steg uttagna. Vi äro öfverygade att de skola lända såväl kären som let allmänna till gagn. P. E. B. l:

18 maj 1866, sida 3

Thumbnail