Aftonbladet – 18 maj 1866, sida 3

Topografiska kårens ortbestämmelser Upprättandet af kartor beror i första hand på s. k. ortbestämmelser, hvilka vanligen utgöras af förteckningar på orters longitud och latitud. 1 äldre tider bestämdes i vårt land astronomiskt åtskilliga orters latitud eller polhöjd. En förteckniog på dylika finnes bland avnat i N. G. Schultens logarithmiska taflor. I landtmäteri-öfverdirektören J. Faggots andra tal om svenska landtmäteriet och geografien finnes ock en dylik förteckning på orters polhöjd vid norska gränsen, observerade af premier-ingeniören Nils Marelius. På spridda ställen i vetenskaps-akademiens handlingar finnas ock dylika beräkningar aflatituder. Vida färre till antalet äro de äldre longitudsuppgifterna, emedan man då ännu kände blott obeqväma och otiliförlitliga metoder att erbålla sådana. Den förste som i större omfång verkställde noggranna cch talrika latitudsoch longituds-observationer i de flesta delar af vårt land, var vår hitintills störste geograf, den utmärkte C. P. Hällström, det Hermelinska kartverkets författare. De äro offentliggjorda i spridda årgångar af vetenskaps-akademiens handlingar och ega ännu slort praktiskt värde, der de ej ersatts at nyare observationer med noggrannare instrumenter och ofta nyare, bättre metoder. Noggrannare resultater än med portativa instrumenter och för geogrefiskt behof verkställda astronomiska observationer, gifva s. k. triangelmätningar. Den första af oss kända triangelmätning verkställdes af prof. Schenmark i Lund utefter vestra kusten från Svinesund till Cimbrishamn. Den finnes beskrifven i vetenskaps-akademiens handlingar för åren 1765, 1774 och 1780, men har numera blott historiskt intresse, ty samma kuststräcka har sedermera blifvit änyo trigonometriskt uppmätt af sjökartekontoret och topografiska kåren, och ingår pu i den sträcka, som i och för medel-europeiska gradmätningen kommer att innevarande sommar af kaptenen vid topografiska kåren, J. O. B. Steckzn ånyo trigonometriskt uppmätas för att bestämmas efter vetenskapens nuvarande högsta fordringar. I sednare tider ba hos oss ortbestämmelser verkställts nästan uteslutande trigonometriskt af topografiska kåren. Af dessa bestämmelser ha dock, såvidt vi veta, inga blifvit offentliggjorda mer än en triangelmätning i Skåne åren 1812—15 al den såsom artist bekante majoren vid fältmätningsbrigaden — topografiska kårens dåvarande svenska namn — U. Thersner. Denna triapgelmätning uträknades af den såsom matematiskt och politiskt snille kände, dåvarande löjtnanten grefve Spens och finnes införd i vetenskaps-akademiens handlingar för är 1819, men mätningen har sedermera blifvit omgjord med noggrannare instrumenter. Topografiska kårens öfriga trinngelmätningar, hvilka sträckt sig till de flesta provinser i södra och medlersta Sverge och genom hvilka i flera län mer än 100 orter blifvit bestämda, hafva dock förut ej varit offentliggjorda, utan blott funnits såsom talrika bundtar af manuskripter i krigsarkivet. Först i dessa dagar ha de i en oss tillhandakommen tryckt bok, som föranledt denna uppsats, blifvit samlade och ordnade. Detta grannlaga arbete har utan tvifvel upptagit mycken tid och förtjenar ett offentligt erkännande, ty för geografer och kartritare är det af största intresse och nytta. Såväl trigonometriskt som astronomiskt bestämda punkter upptagas deri och äro ordnade länsvis. Till underlättande af deras uppsökande finnes ock alfabetiskt register. Ike allenast orternas latitud och longitud från Stockholms observatorium finnas upptagna, uten äfven deras 8. k. rutkants.afstånd?. Dessa rutkants-afstånd afse att bespara kariritaren mödan att konstruera det s. k. geografiska nätet och gifva omedelbart alla orters vinkelräta afstånd från två hvarandra vinkelrätt skärande räta linier under förutsättning att kartan upprättas i den s. k. växande — en art skärande — koniska projektion, som är antagen för såväl topografiska kårens, som i följd deraf äfven af geologiska byråns och ekonomiska kartverkets arbeten, och är uppfunnen af förutnämnde grefve Spens. Bokens användbarhet skulle underlättas om den åtföljdes af en inhäftad öfversigtskarta med rutkanter eller bladindelning: