Aftonbladet – 17 maj 1866, sida 3

Boendeståndet. (KL. :6 e. mm.) I detta plenum föredrogs statsutskottets utlåtande n:r 80, i anledning af motioner, dels om fortsättande af arbetena å redan påbörjade stambanor, dels om anläggning af nya sådana banor samt statsbidrag för enskilda jernvägsanläggningar. I första punkten har utskottet föreslagit, att för närvarande. icke något anslag bör beviljas till igmbanans fortsättning mellan Norrköping och Nässjö. Lönnberg, som först erhöll ordet, påpekade att den stora stråkvägen mellan hufvudstaden och Skåne går genom Östergötland. En jernväg har visserligen förenat dessa ändpunkter, och stryker dervid genom en annan provins än Östergötland, men den riktning denna jernväg har, är med afseende å ofvannämnda förening icke naturlig. Hvarken tekniska svårigheter eller brist på trafik förefinnes å den stambana, som nu är i fråga. Bertil kommer att det vore ytterst oklokt att nu låta jernvägsarbetena afstanna samt afskeda det vid arbetet vanda folket. En fortsättning af banarbetet med måttligt anslag skulle under sådana förhållanden rentaf blifva en besparing. Den dyrbara arbetsmaterielen skulle då fortfarande kunna användas. Af dessa skäl yrkade talaren att ett jemförelsevis mindre belopp af 500.000 rdr måtte anvisas till fortsättande af berörda bandel. I samma syfte talade C. ÅA. Larsson, Jono Andersson, August Andersson, Sv. Bergström Erik Ersson från Gefleborgs Jän, Olof Larsson i Tullus, Medin och Nils Andersson från Wermand. Forsbeck. Från att vara ett betänksamt folk, som icke vill skuldsätta sig och som fullbordade storverket. Göta kanal utan ett öres skuld, har detta folk i blind ifver rusat in en annan väg samt hyllat satsen: ju större skuldsättning, ju större förmögenhet. Talaren klandrade visserligen icke den återgång till sparsamhet, som Pu gjort sig gällande, men framhöll vådorna af it häftigt kasta sig in på ytterligheter. Viäro, ortfor talaren, nära nog utestängda från fosterandet, och må det derföre icke förtänkas 089, ut äfven vi vilja blifva svenska medborgare. såsom ett bevis på den dåliga kommunikatioen i Östergötland framdrog talaren, att man ler kan i vissa trakter köpa 16 tolfter timmer ör 5 rdr och en famn ved för 90 öre. Talaren lutade med att vädja till ståndets barmhertiget, att åtminstone anslå en ringa skärf af 500,000 rår till fortsättande af bandelen mellan Norrköping och Linköping?. Rosenberg erkände villigt att de af Lönnberg ungifna skäl voro fotade på rättvisa och billigvet och trodde att ingen ville sätta sig emot en ernbana mellan Norrköping och Nässjö. Men n annan fråga blir, om denna byggnad skall öretagas just mu. Vi hafva nyligen med plädje nhemtat att, då alla andra statspapper fallit i urs, stå våra al pari. Hela Europa står snart brinnande krig. Räntan är öfverallt onaturigt högt uppdrifven. Att under sådana ogynnamma förhållanden vedervåga den utländska redit vi ega samt uppträda som låntagare på en utländska verldsmarknaden vore utan tvifel i hög grad oklokt och skulle helt visst skada undet i mer än ett hänseende. Då vi dessutom nu icke räkna mer än månaer till nästa riksdag, ansåg talaren frågan om nslag utan allför svår olägenhet kunna uppkjutas samt biföll derföre utskottsförslaget. Rundbäck ihstämde deruti.