Aftonbladet – 17 maj 1866, sida 2

i 11,56 proc. af befolkningen, hvarifrån dock kår af 12.432 man, samt i krig stabsdragoAfdrages härifrån trossmanskapet, så skulle de stridandes antal bli 595,938 eller förmodligen bör afdragas en mängd reservtrupper; fredsfoten skulle då blott utgöra 0,74 proc. af befolkningen. Till ofvanstående siffror böra dock i fred läggas ett generalitet af 215 (i krig 331) personer, gardestrupper 785 mon och en gensdarmeriner, frivilliga bataljoner, militärgränsens lätta och irreguliera kavalleri samt beväpnade milis, Tyrolens frivilliga jägare, militärarbetare o. 8. v. Enligt en annan källa skulle österrikiska armån på krigsfot räkna: Infanteri; linie 321 500. ä 58 900. 47100. 437 500. 10700. 31 100, 41 8007). Kavalleri; tungt (euirassierer) . lätt Artilleri: fält (med 1088 pjeser) fästnings ......... 4200. 49 400. Specialvapen 19 200. Icke stridande trupp 38 900. v umma 587 600. Afdrager man de icke stridande, så återstå 548,700 man eller knappast 1!2 proc. al befolkningen; fredafoten skulle uppgå till 250.000 man. Enligt en tredje uppgift beräknades österrikiska armån för år 1865 fll 414000 man nteri suit 96,000 man kavalleri och artilleri på krigsfot. Då underböllos 1 fred 15,099 officerare, 35,557 underofficerare och 207,985 soldater, tillsammans således 258,541 stridande; till stående armen räknades äfven icke-stridande 5987 underofficerare och 19.568 soldater jemte 16,319 officersdrängar och 49.201 invalider (?); hvarförutan funnos 8296 civile tjenstemän och 11,867 pensionister. För utomordentliga fall kunde den stridande styrkan hastigt ökas med 1125 officerare 0. s. v. samt 41,326 soldater. Enligt regeln bildas i österrikiska armån 1 brigad infonteri af A liniebataijoner (ett reg:te), 1 lätt bataljon och ett batteri; af 2 brigader bildas en division, semt af 2 divisioner med 4 (flere eller färre) sqvadroner och 2 till 3 batterier reservartilleri en armåkår; den sednere kan dock äf vara 5 ja 6 brigader stark; dessutom finnes vid hvarje större armå reservkavalieri och artilleri. Rekrytering. I Österrike antagas årligen 330,00 glingar uppnå krigstjenstäldren eller 21 år; deraf uttagas genom lottning bland de krigsduglige i medeltal 85,000, förutom 11 å 12,000 vid militärgränsen; 59 procent lära kasseras, hvaraf 28 för alltid och 31 villkorligt. De uttagnes tjenstetid varar 8 är (21:sta—28:de året) i stående armån och 2 är i reserven (ersältningsmanskapet). De uttagne tjenstgöra dock ej hela tiden i garnison, ntan permitteras i större eller mindre anvtel, allt efter statskassans sämre eller bättre tillstånd. Derifrån de olika uppgifterna i afseende på fredsfoten, och delvis ärven rörande krigsfoten. Österrikiska flottan utgöres af följande in fartyg I Adriatiska hafvet: med hästkrafter och kanoner 5 pansarfregatter... 2950 158. 1 skruflinieskepp .. 800 92. I 5 skruffregatter..... 1800 192. I 2 skrutkorvetter. 460 44, I 3 skrufgeoletter..... 220 18. 10 skrufkanonslupar 1880 40. 10 hjulångfartyg .... 1500 36. 2 mindre d:o. 420 G. I lagunerna: 3 skrufkanonslupar 150 6. 4 hjulångfartyg .... 240 8. 6 hjulkanon! 150 12. På Garda-sjön : 6 skrufkanonslupar 150 2. 2 hjulångfartyg .... 180 10. 59 ångfartyg .......... med 10900 och 648. Under byggnad: 2 pansarfregatter .. 1300 68. Segelfartyg: 51 at olika slag med —— 348. 117 12200 — och 1084. Besättnngsstyrkan uppgår till öfver 10,000 matroser, 2700 man af sjöarsenalkåren och 3000 man (ett reg:te) sjösoldater, förutom befäl o. 8, v. Af Österrikes fästningar kunna blott få, i händelse af ett krig med Preussen, ijena säsom stöd för krigsrörelserna, I Böhmen är Theresiensiadi den förnämsta ; Prag har allenast sina gamla, ehuru visserligen vidlyftiga . befästningar; Königgrätz och Josefstadt upp--s repareras; i Mähren finnes blott Olmiitz,-ec och i Galizien det befästade srmålägret vid 1 Krakau samt befästningarne vid Jablunka;ö dessutom ligga i det inre af monarkien?2? Lintz, Komorn, Ofen, Neuhäusel (liten). Esseg, Temesvar, Arad, Petervardein och la Carlsburg; i Tyrolen finnes Botzen, Brixen och straxt bredvid Frantzensfeste, hvarjemte pasa en till Italien nyligen lära vara befästade. Mest k rar Österrike på sednare tider ansträngt sig sg utt öka sitt italienska områdes försvarskraft;!p let befästade armålägret vid Verona har på lp festra sidan blifvit omgilvet med en tredje lh ad detacherade verk; äfven kring Peschiera sg igger en krans detacherade verk, hvilka ej få ungos 1848; mellan båda dessa fästningar, k id Pastrengo, har man bildat en stark po0 ition, så att man nu, då Mantua och Leg k: ano inberäknas, med fog kan tala om enjså emkant i stället för en fyrkant at fästnin-ki ar. Vid Borgoforte, söder om Mantua, har så ppförts ett ofantligt brohufvud. Rovigolst r nybefästadt. Venedig är ungefär dubbelt sa i starkt som förut, både på landoch sjöst dan. Osoppo, Palma-Nuova och Gradisca le Ida en särskild grupp. Till sjöfästningar 11 id adriatiska hafvet kan man räkna Pola, se ara och Cettaro m. fl. mindre. 63 Italien. tra Det nya konungariket med delta namn hä 28es för närvarande räkna 22 millionerin-s inare på 4709 qvadratmil, hvilket gör om-)h 36 200 hästar. söt mv nmnncebcomo ON OO