Aftonbladet – 14 maj 1866, sida 3

med millionerna. Vid ett sednare samman: träde upplystes ?att fyra uppgifna personer. af hvilka ingen kunde honorera sina förbindelser, stodo skyldiga hos bolaget för 1,206,9891!? För ett länebelopp af 300,00C saknades de först inskrifna hypoteker, som varit goda, och befanns der andra al noll och intet värde. De olyckliga aktieegarne, som redan utbetalt den betydliga summan af 800,000, torde innan utredningen slutar få ytterligare inskjuta ett lika stort belopp. Låt vara -:att detta bolag varit det mest vanskötta och mest begifna på att belåna dåliga säkerheter mot otroligt höga räntor, så lider det dock tyvärr intet wivel att många finansbolag i England tillämpat samma förderfliga sätt att gå tillväga. Det nyss fallna bankirbolaget Overend Gurney I comp. limited var ännu större, ty det bestod af 100,000 aktier, hvardera å 50, deraf blifvit kontant inbetalda 15, hvadan inskjutna grundtonden utgjorde 1,500.000. Dessa aktier noterades sistlidne Januari 215s, eller med ett öfverpris af 44 procent. Vi förbigå helt och hållet den omståndighet att det nybildade bolaget erlagt till de gamla delegarne 500,000, blott för att få det öjet öfvertaga de dråpliga affärerna. Vi fästa endast uppmärksamheten derpå, att under en jemföretsevis kort tid och innan någon vinstutdelning å sjelfva aktierna egt tum, de primitiva aktieegarne kunnat genom försäljning af sina teckvade aktier realisera en vinet af 44 4, hvilket på 1,500,000 utgör den anspråkslösa summan af 660,000. Hvad äter beträffar fordringsegarnes ställning till denna firma, så är det högst osanolikt att de komma att drabbas af någon annan förlust än möjligen tidsförlust, ty den betydliga subskriberade garanti-fonden bör väl åtminstone till så stor del utgå af akiecgarne, att förlusten blifver betäckt. För å år sedan var det den stolta firman Overnd Gurney, som af Englands bank lyftade vå en dag en million pund i guld för att visa sitt misshag öfver bankstyrelsens beslut, att ej diskontera åt penningmäklande irmor. Vi vilja jemväl minnas att vårt riksgäldskontor tillfälligtvis begagnat en krelit af 100,000 på samma firma, som då unsågs tillhöra och verkligen tillhörde förta klassen, ehuru den nu ligger i ruiner. Hvilket ioflytande dessa omstörtningar i Eogland kunna utöfva på andra platser är vårt att förutsäga. BSävidt kändt är, bar ngen at de Londoner-firmor, som med Sverge tå i betydligare handelsförbindelser, haft lågot att skaffa med dessa vådliga affärer, itan synes den legitima handeln kunna och öra gå sin jemna gång ostörd. Vi hoppas etta desto hellre, som, äfven om ett olycksådande krig utbrister på kontinenten, våra ntressen endast krälfva den fullständigaste eutralitet i tanke, ord och handling.