Aftonbladet – 12 maj 1866, sida 2

Höder). Notiser från utlandet. Perposto. Charad. Rebus. — Europeiska Följetongen. Häraf har i dag utkommit årgångens 16:e häfte, innehållande början till en svensk origmalberättelse af Elis Emil, kallad Sjökaptenens hustru. Sedan denna fslutad kommer att följa en roman af den yska författarinnan Maria Nathusius kallad ?Klisabeth, öfversättning af Thekla Knös. — — BStadsfiskalsbefattning. Till stadsfiskal i Sköfde har förordnats konstapeln vid den detektiva afdelningen af Stockholms polis W. von Ehrenheim. — Kopparinvägning uti April månad vid Falu kronovåg harutgjort 1389 ctnr 44 råkoppar, allt af storgrufvemalm. — Räddning af skeppsbrutna. Befälhafvaren på hamburgerskeppet Madeira, kapten P. A. Polack, som den 17 Mars från Saigon inkommit till Hongkong, skrifver till Hamburg följande: Den 9 Mars lemnade jag Hongkong och befann mig den 11 samma månad kl. 8 på morgonen på 17 grader 26 minuter nordlig bredd och 114 grader östlig längd. Kl. 2 9 rapporterade förste styrmannen att ett mindre fartyg under en lätt bris hastigt närmade sig skeppet akterifrån. Sedan jag öfvertygat mig om sanningen häraf, lät jag genast slå alarm och göra skeppet slagfärdigt, emedan jag trodde det vara öröfvare; och i följd deraf att manskapet hade aftonen förut varit under exercis, var det nu inom fem minuter i ordning till strid. De båda trepundiga kanonerna voro skarpladdade och riktade mot det ankommande fartyget, de tvenne bogkanonerna hade dubbel laddning och fördes nu akteröfver, och försedda med tändnålsgevär, patronkök med 20 skott och sabel vid sidan inväntade vi fienden. Derförinnan lät jag affyra en kanon så riktad, att kulan passerade omkring wå kompass-streck från det annalkande fartyget, hvarjemte jag lät hissa hamburgerflaggan, under hvilken vi skulle strida. Etter 10 minuters förlopp observerade jag genom kikaren att det efterkommande fartyget var en större skeppsbät och brassade derför back; men då jag vid båtens mera närmande varseblef åtskilliga vilda ansigten och deribland flera svarta, jag åter brassa fullt, hvarvid manskapet i båten uppgaf höga, dock otydliga, rop och närmade sig allt mer och met, trots alla våra segel voro tillsatta. Efter ytterligare 10 minuter lät jag åter brassa ack, hvarvid manskapet med brinnande luntor vid kanonerna inväntade båten. Kort derefter hörde jag ropet Hamburger bark! och förmärkte en tysktalande person bland manskapet i båten. Jag lät dem nu komma närmare och observerade nu ätt det var skeppsbrutne, men öfverallt besuddlade med blod, med förbundna hafvuden och händer och till hälften nakna. Efter det de blifvit bragta ombord, erfor jag att de utgjorde besättningen å italienska skeppet Napoleon Canevaro, om 1800 tons drägtighet, som med 665 Coolies (kineser) den 8 Mars afgick från Macao med destination till Callao, men som den 9 samma manad blifvit öfverfallna af kineserna, som gjort uppror. Efter det circa 100 kil r under striden, som varade i 2 timmar, blifvit dödade, hade de öfriga både i aktern och fören stuckit skeppet i brand, hvarvid besättningen räddade sig i tvenne båtar, af hvilka den ena, hvari de flesta sårade voro, befann sig några mil nordvest ifrån oss. Jag höll derföre af i nämnda väderstreck och hade den glädjen att efter ett par timmars segling få sigte på den andra båten, hvars manskap ätven blef upptaget. Tillsammans utgjorde de ett antal af 31 man. Hela skeppets besättning hade varit 40 man, hvaraf dock 9 hade blifvit dödade af kineserna eller drunknat. Bland de upptagne var äfven en läkare med namnet van Shophaven från Amsterdam. De upptagna 31 männen tillhörde 16 olika nationer, der funnos nemligen italienare, spaniorer, engelsmän, tyskar, ryssar, danskar, svenskar, norrmän, preussare, bremare, österrikare, amerikanare, portugisare, chilener, pernaner, ny-granader, manila-boer och en Kine-sisk läkare. Den sistnämnde jemte tvenne tyskar hade hufvudet förbundet, en chilener hade ett skottsår i tummen, en annan var sårad inuti handen, en annan i benen o. 8. v. Alla dessa sårade egnade jag genast all möjlig omsorg. De bergade berättade, att då myteriet började utbryta ombord å deras fartyg, befunno sig omkring 50 å 60 kineser på fördäcket, hvilka blifvit uppsläppta för hemtande af frisk luft. Af dessa blefvo en del dödade och en del fängslade. De: öfriga lyckades man qvarhålla under däcket medelst skyndsamt påläggande af det starka jerngallret öfver storluckan. Sängställningarne i rummet blefvo sönderbrutna och med delar af dessa samt med trästycken och tvenne vaktsz lar försökte kineserna att bryta sönder luckgal.ret, under det manskapet sköto på dem med. revolver och höggo fingrarne af dem som fösökte borttaga gallret, hvarjemte man lät genom, en tolk befalla dem tystnad och undergitverahet. Denna befallning, som upprepades tre gånger, besvarades af kineserna med ropet: Seger eller död!? Slutligen, för att locka besättningen att öppna gallret, uppgjorde kineserna eld bäde: föroch akterut i fartyget; men då elden hastigt grep omkring sig blefvo troligen alla kineserna uppbrända. Då jag, som förut är sagdt, till en början tog de skeppsbrutna för sjörötvare och lät göra fartyget slagfärdigt, hade jag tillfälle att se prof på mitt manskaps kallblodighet och lydnad för sitt befäl. Detta sjelfförtroende hade vi icke blow erhållit genom exercis, utan dessmer genom egandet af de bästa tändnålsgevär, hvarigenom vi visste oss vara betydligt öfverlägsna de angripande, så vida icke någon öfverrumpling skedde eller vi blefvo angripna af något stort antal fiender. Med dessa nu bergade jemte de som jag bergade på min förra resa, har jag i dessa farvatten räddat inalles 88 personer fråm en ovilkorlig död, och är jag, ehuru det icke här är bekant eller någon erkänsla derför kommit mig till del, särdeles nöjd att hafva uppfyllt min pligt som menniska och kristen. De nu bergade 31 personerna hade i 38 timmar utan en droppa dricksvatten färdats omkring på nafvet, hvarigenom de voro så svaga, synnerlisast de sårade, att de icke utan hjelp kunde. oringas ombord på mitt fartyg. Af de räddade äro: Samuel Tacania (?) och Robert Nilsson svenskar; Heinrich Winter och Jarl Wright danskar; Peter Junasson och Oscar ström finnar, samt Martin Nielsen norrman. Bland de omkomne var en svensk, newalige n Wilhelm Jackson (naturligtvis antaget namn). Jag anlände, som jag förut nämnt, dem 17 Mars till Saigon och landsatte derstäder, de keppsbrutne, hvilka genast togos ombord å ett lerstädes liggande krigsskepp för att vidare fårdas.? TA has