Aftonbladet – 11 maj 1866, sida 3

UTIRIRES FRANKRIKE. De ord, med hvilka kejsaren på sin ut flykt till Yonne besvarade mairens i Anxerre helsningstal, voro följande: Jag ärlycklig öfver att se, alt minnena från det första kejsarriket icke äro utplånade ur ert minne. Var föreäkrad om, att jag å min sida ärft min familjchefs känslor för de kraftiga och atriotiska befolkningar, som understödde ejsaren såväl i medgång som motgång. Jag har en tacksamhetsskuld att betala till departementet Yonne. Då det är 1848 va ett bland de första som gäfvo mig gna ri ster, var det derföre, att det visste, att dess intressen voro mina, samt att jag likasom det afskydde 1815 års fördrag, hvilka man nu vill göra till den enda grundvalen för vår yttre politik. Jag tackar er för edra tänkesätt. Det är bland städernas och landsbygdens arbetsamma befoikningar jag återfioner Frankrikes sanna anda.? Dessa kejsarens ord wtgjorde et direkt svar på det lysande tal, Thiers höll i lagstiftande kåren under diskussionen om kontingenten å 100,000 man, hvilken diskussion å statsministern Rouher: begäran afbröts. Thiers tecknade i sitt anförande skarpt och vältsligt samtidens historia och skildrade det nuvarande Europa, som blir ett Asien, hemfellet åt den starkastes företag. Han uppdrog på ett rörande sätt historien om det lilla, bederliga, arbetsomma, Frankrike tillgifna Danmark, som sorgligt öfvergafs af Europa och blef ovärdigt plundradt af mäktiga fiender. Så här yttror Thiers härom: Är du en föga fruktansvärd mekt? Har du ett bördigt område, som ej kan göra dig synnerligen stark, men som skulle utvidga en mi De och ärelysten grannes stater? Har du någon hamn med djupt va!ten, som kan rymma en stor flotta, början till en kanal, som skulle kunna förena två stora haf? Tala dina undersåter samma språk, som din mäktige grannes? Ve dig då! Detta är just händelsen med Danmark. Det hade allt detta: det bördiga området, den vackra hamnen, kanalen, undersåtarne som tala tyska språket, preussarnes språk.? ?Hvart vill man komma? utbrast vidare talaren; till att till förmån för Preussen återupplifva det tyska kejsarriket, återupprätta Carl V:s universalmonarki med den åiskilnad, att Tyskland nu skall stöda sig på lialien i stället. för såsom fordom på Spanien. Alla Frankrikes bemödanden ända