Aftonbladet – 9 maj 1866, sida 3

MÅNDAGENS PLENA. Ridderskapet och Adeln. I måndagens plenum föredrogs först presteständets inbjudning till adeln att förena sig i förstnämnda stånds beslut rörande 23:dje punkten i 8:de hufvudtiteln afslogs på yrkande af grefve Mörner och frih. Klinckowström. Beväringsbetänkandet föredrogs derefter. Då en redogörelse för diskussionen blott skulle bli ett upprepande af de skäl och motskäl, som under den ger mensamma öfverläggningen androgos, inskränka vi oss här till att i korthet redogöra för de yrkanden, de uppträdande talarne hade. Fri berre H. Hamilton ville, att dä allvarsamma anmärkningar blifvit gjorda mot förslaget, man borde låta den nya riksdagen besluta öfver dess öde. Grelve Mörner varnade för förslaget, som man byggt ej på en enda princip, utan på en mängd sådana, och yrkade atslag. Grefve af Ugglas besvarade några anmärkningar, som gjorts mot förslaget, men ansåg bäst att under nuvarande förhållanden, då frågan stode i så nära samband med den om armens reorganisation, då grunderna för beväringens organisation ej kunde anses vara tillräckligt kända i landet, och då den blifvande riksdagen ej borde vara bunden af den nu afträdandes beslut, ingå till K. M:t med en skrifvelse med anhållan att K. M:t ville för en följande riksdag framlägga förslaget. Frih. Klinckowströminstämde med grefve Ugglas. Hr af Kleen yttrade sig för en utsträckt rigsöfning, vidrörde frågan om Stockholms befästande samt upplyste att fråga aldrig varit om ett stort beftistningssystem. Grefve Björnstjerna ansåg det vara orätt att uppskjuta med frågan till obestämd tid, ehurn tal, ej kunde i allo gilla K. M:ts föl slag. Yrkade derför, att 1:0 skyldigheten att inträda i beväringen skulle vidtaga året efter det då beväringsynglingen fyllt 20 är och räcka i 10 år; 2:0 att de två första klasserna skulle grundligt vapenöfvas, men om möjligt alla; 3:o ingen friköpning skulle få ega rum, men byte kunna ske efter lottdragningen. Hr Brakel förordade det kongl. förslaget, men ville att allmänna beviringeng öfningar ej skulle upphälvas. Frih. 5. Leyonhufvud ingick i en kritik af frih, Raabs föreslagna organisationsplan. Hr Mannerskants ansåg, att vi ej borde stödja vårt försvar på en liten stående armå utan på en stor folkhär, för hvilken armen skulle vara ledare, att hvarje man borde få så stor öfning som möjligt, att vapenöfningarne skulle börja i skolorna samt att inom hvarje kommun borde finnas en vapenmistare. Tal. yrkade afslag å förslaget. Hr af Klint redogjorde ännu en gång för sina åsigter, motsatte sig de frams llda organisationsförslagen och slufade med att han ej ansåg det vara orätt om förslaget finge hvila. Hr KRosensvard fötrop air SPA Forn wetepokena åsigter och önskade bifalj till förslaget, ehuru det kunde sägas ha någral brister i detaljen. Hr Reuterskjöld bemötte åtskilliga en rg Då ett stånd afslagit, ett anna MPPESIN ör. slaget och det-ej vore någon fördel att tg nd drilvet ett förslag, som tycktes strida mo cd nens önskningar, så förenade Sig talaren Mae grefve af Ugglas och hans förslag. Frih. HH. EON replikerade dem som gjort anmärkningar mM hans organisationsförelag och ville nu instämma i grefve af Ugglas förslag: Frih. Liljencrantz föreslog att ståndet skulle instämma reståndets besint (meddeladt i går i ÅA. B.). I rih. H. Hamilton förklarade, att han afstod från sitt yrkande och instimde med grefve af Ugglas. Prih. Klinekowstri å a övergick till hörgareständets beslut. Grefve Björnstjerna ansåg attadeln borde lemna ett best ar på regeringens förslag och v or Grefve Sparre redogjorde ånyo för utskottets fö slag och slöt sig till det yttrande hr Reuterskjöld afgaf. Diskussionen förklarades nu slutad och vid fram. sttilld proposition ansåg landtmarskalken att ståndet yttrat sig för bifall till grefve af Ugglas för slag: Votering begärdes, då man ej kunde för. ena sig om koptraproposition i hufvudvoteringen till kontrapropositioner uppställdes frih. Liljen crantz förslag (borgareständets) och grefve Björn stjernas. Med 91 röster mot 24 förkastades de