Aftonbladet – 7 maj 1866, sida 3

Article Image
banker finnas, som genom sitt förfaringssätt antyda, att deras lånefonder ej kunna tillgodogöras med mindre, än att borgenssystemet får ännu vidsträcktare utbredning, passar icke heller riktigt väl in på föremålet för densamma, enär revisionsberättelsen uttryckligen framhåller olägenheten, icke för banken, utan för de lånesökande och förlusterna för den enskilda genom ifrågavarande förhållande. — Vi hafva redan förut anmärkt, att bankernas intresse är genom stadgandet väl bevaradt och vi tro verkligen icke, att lånerörelsen skulle särdeles tillväxa endast derföre, att man gör hypotek och borgen likställda 11), enär de, som ega tillräckligt förtroende och kredit att få borgen, nog äfven lära i allmänhet kunna förskaffa sig behöfligt hypotek, men den stora vinsten blefve, att anledningen till reversvingleriet upphörde. — Revisorerna hafva, som sagdt, äfven velat framhålla önskningar och billiga anspråk från den lånesökande allmänhetens sida, emedan de veta, att det är den, som riktar banken. Sannolikt hafva flera andra, än Skånes enskilda bank, kunnat yttra att alla godkända hypotek genast kunnat belånas?; men i fråga om dessa hypoteks verkliga beskaftenhet torde ganska mänga af reverserna kunna misstänkas vara tillverkade endast i och för låneoperationen. Det är fullkomligt sannt, att snar hjelp är dubbel hjelp? och just derföre bör man så mycket som möjligt förenkla låneoperationerna, genom att låta hvarje erbjuden lånesäkerhet åtnjuta lika rätt att gälla, hvad den kan. I ett penningfattigt land som Sverge, der man, i brist af egna kapitaler, måste låna medel till hvarjehanda företag och i allmänhet saknar lämpliga hypotek, ärer det icke kunna hjelpas, att man nödgas begagna sig af borgen och ett dylikt lån kan lika väl gifva anledning till nyttig och vinstgifvande företagsamhet, som till lyx och vällefnad 12); detta beror till en stor del på den riktning, de tongifvande och maktegande förmå eller snarare finna ör godt att gifva åt den allmänna meningen. .Insändaren vill slutligen endast tillägga, att Upsalarevisorernas uttalade tanke svårligen kunat finna genklang i Hallands enskilda banks olagsstämma den 1 Mars, då den förra först lera dagar derefter eller den 16:de blef genom Postoch Inrikestidningen bekant. Nej, behofvet af förändring i det anmärkta örhållandet har på mera än ett ställe gjort sig ällande och flera banker torde nog deri instämma.

7 maj 1866, sida 3

Thumbnail