Aftonbladet – 5 maj 1866, sida 3

LITTERATUR TIDNING. Innehåll: Wijkander. Öfversigt af svenska krigsförfattningens histar utveckiling — Tatarnes son; roman af för. till Agnes Tell. — L. J. Voyt. Fribandelsrötelsons uppkomst, fortgåog och seger i England; utgifren på svenska af James Dickson. — Litteraturoch konsinotiser. Öfversigt af Svenska krigsförfattningens historiska utveckling från äldre tider till indelningsverkets afslutande år 1733, af Th. Wijkander. Stockholm 1866. P. A. Norstedt Söner. Det är, som bekant, redan genom flera föregående undersökninger utredt, att Carl XI:s indeloingsverk alls icke var någon tull: komligt ny inrättning, utan endast en utveckling och allmän tillämpning af principer som efterhand och delvis gjort sig gäl: lande inom vårt försvarsväsende, Så befriade sig Dalarne redan 1612 från de fruktade utskrifningarne genom kontraktet om det ständiga knektehållet?, ett exempel, som kort derefter följdes af Westerbotten och Helsingland. Men indelningsverkets historia går ännu längre tillbaka i tiden. Författaren till ofvanstående arbete visar, medelst anförande af en mängd fakta, att den nya armåorganisationen småningom, så att säga af sig sjelf, växt ut ur de gamla förhållandena och att den daterar sig från änvou ett par ärionden tillbaka. Så förordnade hertig Carl vid 1602 års utskrifning att tio gårdar och torp skulle tillssmmans uppställa en karl, hvarigenom steget till öfvergång från utskrifning efter mantal till utskrifning efter gårdtal var uttaget. : Hvad rytteriet beträffar hade redan Johan HI grundlagt kavalleriets indelniogsverk eller rusthällsinrättnivgen, då han 1577 förordnade att ryttaren skulle erhålla kronohemman, en inrättning, som genom hertig Carls 1603 utgifna fordning huru med rytteriet hådanelter förhällas skall erhöll full stadga Tanken att lägga gårdtalet till grund för utskrifningen var fö öfrigt ingenting egendomligt för värt lund, I Danmark egde edan sedan medlet af 1500-talet ett dylikt örhållande rum. Fem hemman utrustade der en knekt, en omständighet som sedermera betydligt underlättade indelningsverkets införande i de från detta rike eröfrade provinserna. Äfven i Österrike och Ungern egde någonting motsvarande rum. Det är framställningen af denna utvecklingsprocess, historien om indelninzsverkets successiva tillkomst, som utgör den egentliga kärnan i förevarande arbete. Den föregås af en teckning af den nordiska krigsförfattningen i äldre tider, hvars bäda olika slag, landtvärnet och härnaden utförligt skildras. Hela arbetet förråder ett omfattande och grundligt kälistudium. och enförtrolighet med ämnet som gör att det rika materialet under förf:s hand lätt ordnar sig till en kedja af fakta, hvari den ena länken griper uti och klart belyser den andra, För den som vill göra sig förtrogen med den anda och riktniog, hvari vår krigsorganisation utvecklat sig, är boken en både upplysande och intressant vägledniog. Ett allmänn :re intresse får den dessutom äfven. derigenom att förf. vid skildringen af krigsväsendets utveckling ej lemmar statsförfattningens historia ur sigter. Arbetet sönderfaller i fem afdelningar, af hvilka den första behandlar den svenska krigsförfattrivgens historia till kristendomens allmänna införande i medlet af elfte seklet, den andra till unronstidens slut, den tredje omfattar tiden under Gustad I och hans söner, den fjerde går från Gustaf II Adolf till indelningsverkets mförande och den femte till dess afslutande 1733. Tatarnes son. Ur svenska folklifvet, af förf. till Agnes Tell. Del. 1—3. (Stockholm, 1866.) Den redan högst fördelaktigt kända författarinnan har i detta arbete (fölidne år följetong i vår tidning) lemnat det omfångrikaste, som hittills flutit ur hennes penna, N