Aftonbladet – 4 maj 1866, sida 2

den till evärdliga tider skulle vara alldeles befriad ?för utskrifning och alle dess trängande besvär, ehvad namn de helst hafva kunde?, Då det är väl bekant, att en stor de! af militären till fullo inser otillämpligheten af konskriptionssystemet för vårt land och omöjligheten af dess konseqventa genomförande, skall det bli intressant nog att se, om mar nu på riddarhuset skall förspörja några så dena symptomer af sjelfständigbet, som de. hvilka uppenbarade sig vid bebandlingen aj regeringens förslag till ordnande af sjöför svaret. Det måste dock medgifvas, att de är en väsentlig skillnad; då var det fråga om en under ganska högt skydd stående opposition mot ett förslag, som gick ut på att ekonomisera och som var understödt aj allmänna opinionen ; nu deremot är det fråge om ett höga vederbörandes älsklingsförsleg som har emot sig denna folkets allmänne mening, som i dylika saker ju icke bör ff atöfva något inflytande. Skulle nu presteståndet, af sistnämnde skäl, som på sista tiden i flera fall synt: utgöra dess ledande tanke, antaga förslaget skulle det vinna en majoritet för sig på de alltid oberäkneliga riddarhuset och skull det slutligen vara tänkbart, att det inon borgare ståndet kunde åstadkommas en knap pluralitet, som tänkte, att saken gerna kar ha sin gång, då det endast är fråga om at: skära breda remmar ur bondens hud, di då mena vi att den sista ståndsriksdagen hade beträdt en mycket farlig väg, och vi tro i enligbet med de yttranden af finansmini stern, som vi nyligen citerade, att man kun de ha många skäl att tänka sig väl före innan man, emot bondeståndets enhälligt mening, ville försöka genom tre stånds be slut pålägga allmogen en ny tung börda a sådan beskaffenhet.