Aftonbladet – 3 maj 1866, sida 3

Afven har jag granskat de svårare punkterna af byggnadsstyrelsens linie mellan Carlstad och Kristinehamn, som i allmänhet är ovanligt lätt att bygga men har svårare arbeten vid Gustafsvik, Wälinge, Skattkärr och Alster. På alla dessa ställen går styrelsens linie dels i Wettern, dels öfver djupa sumphål och genom obetydlig omstakning kunna dessa olägenheter nästan helt och hållet undvikas, hvarigenom anläggningskostnaden minskas med 4—500,000 rdr. Ehuru jag ej ännu på denna sträckning haft tillfälle att närmare granska frih. Ericsons linie, synes den dock af dess allmänna sträckning blifva billigare än byggnadsstyrelsens, samt har dessutom fördelen att gå något längre in i landet. Såsom man lätt kan se af byggnadsstyrelsens i statsutskottet förvarade planer och profiler, är Norutnslinien nära Gustafsvik, på 9—1100 fot från Kristinehamn, stakad närmare Wenern och på något sumpig mark, medan OCarlstadslinien, för aft minska den derpå följande kurvan, på samma ställe är stakad högre upp i backen och på mycket fastare mark. Detta oaktadt upptager Norumprofilen här blott 223 kubikstängers bank på fullkomligt fast mark, medan OCarlstadprofilen upptager 2400 kubikstängers fyllning i bank på mycket svår sank mark. Således har man till nackdel för Carlstadslinien äfven här begått ett misstag på öfver 10,000 kubikfamnars fyllning, hvarom enhvar lätt kan öfvertyga sig genom ett besök i statsutskottet. Sammanräknar man här ofvannämnda minst 1,400,000 rdr med de afstyrelsen erkända 1,150,000 rdr, hvartill den i sitt förslag upptagit Carlstadbanan billigare i an läggpingskostnad, samt lägger dertill de förut under riksdagen af mig anmärkta misstagen på tillsammans 620,000 rdr, hvaremot hvarken styrelsen eller någon annan gjort försök till invändning, så blir Carlstadbanan nalles minst 3,170,000 rdr billigare än Norumlinien, hvarförutom ingen kunnat neka utt den förstnämnda blir billigare att trafisera samt bygges på kortare tid. Bergslasens rörelse består mest i gröfre godstrafik, varemot persontrafiken endast utgör en obe;ydlighet, således behöfves ej här större nastighet än 11,—2 mil i timmen, och bavan bör derföre byggas efter ett vida bil igare system än statens jernvägar, helst dfter samma princip som Ammebergsbanan, vilken af alla våra privata banor medger villigaste godsfrakt. En sådan bibana från Skattkärr till Norum med grenar derifrån ill Filipstad (eller ännu hellre en sydligare äg direkte till Persberget) samt till Dejeors skulle blott kosta omkring 3 millioner dr, således blefve Carlstadbanan med denna ibana billigare än Norumlinien utan bibana, å samma gång såväl det allmännas som rovinsens fordringar vida bättre uppfylldes, n genom några andra bansträckningar. Stockholm den 2 Maj 1866. Herman Sandeberg.