Aftonbladet – 2 maj 1866, sida 7

Ja, ja; men hvem skall följa med dig då du gör visit vid Towers? Det vore alltför ohöfligt att ej besvara lordens — ja, hvad heter han nu — besök här, och jag vill ogerna att du skulle fara dit utan betjent. Min käre, gode far! Men jag vet ej hvad jag skulle göra med en dylik följeslagare. Jag kan nog sjeif finna rätt på stallet eller på någon som kan taga emot min häst. Oroa er ej deröfver, min far.4 Nå jag du är ju icke Osborne, förstås. Kanske ingen undrar derpå. Men du måste hålla upp hufvudet och komma ihåg att in är en Hamley af Hamley, ättling af en slägt, som egt samma gods i hundradetals år, under det Cumnors blott äro obetydlig landtadel sedan drottning Annas tid, TJuGoÅTTONDE KAPITLET. Skärmytsling. Flera dagar efter balen fortfor Cyntia att vara tyst och nedslagen. Molly hade lofvat sig lika mycket nöje af att tala med Cyntia om balen, som förut af sjelfva aftonen då den egde rum; men till hennes ledsnad undveks hvarje samtal derom med största sorgfällighet. Mrs Gibson var visserligen färdig att genomgå den stora aftonens tilldragelser huru många gånger som helst; men hennes ord liknade färdiggjorda kläder, som passade till allting, utom sjelfständiga tankar. Hvem som helst kunde begagnat dem, och med förändring afnamnen kunde de nyttjas för att beskrifva hvilken bal som helst. Hon upprepade dessutom sina beskrifningar så ofta, att Molly kunde dem utantill och slutligen blott retades deraf. cAh, mr Osburne, ni borde hafva varit