Aftonbladet – 2 maj 1866, sida 3

Article Image
miss af utskottsbetänkandet n:r 15 öfver väckt motioner om ändringar i domstolsinrättningen i landet, bifölts, Mem. n:r 48, som afstyrker motion om upphö rande af den genom kongl. förordningen den 1; Sept. 1864 medgifna fribet i ränteaftal, ble derefter föredraget. Motionären C. J. Kjellmar uppläste ett skriftligt anförande, deruti han på pekade de olyckor och svårigheter som skull uppkommit för landtbrukaren till följd af rän tans frigifvande, och yrkade tal. derföre att ut skottsförslaget måtte afslås och hans motion bi failas samt inbjudning härom till medstånden ut färdas, Utskottsförslaget blef ogilladt med 49 röster mot 36, hvadan alltså ståndet för sin de beslutat att 1854 års förordning om räntans frihe: bör upphäfvas och de förut gällande lagstadgan dena 1 denna fråga ånyo skola träda i kraft. Frågan om ståndens inbjudning i detta ärende förföll på derom af Erik Ersson gjord hemställan. Statsutskottets tillstyrkande utlåtande n:r 73, anledning af K. M:ts proposition angående upp: låtelse till Göteborgs stad af Elfsborgs kungs. ladugård med dertill hörande lägenheter, väckte diskussion. C Ifvarsson yrkade afslag samt antagande af sin i ämnet afgifna reservation. Jonas Andersson, Sv. Nilsson, Rosenberg, Lönnberg m. fl. önskade återremiss för att få frågan bättre utredd. Rundbäck talade för bifall. Utlåtandet återremitterades. Ekonomiutskottets afstyrkande betänkande n:r SL, i anledning af motion om nedsättning af det i gällande taxa för landtmäterigöromål fastställda arvode, och n:r 82, i anledning af motioner om ändringar i kongl. jagtstadgan den 21 Oktober 1854, biföllos. Betänkandet n:r 83, som i anledning af motioner tillstyrker underd. skrifvelse om ändringar i gällande stadgande i fråga om ersättning åt militie-boställsinnehafvare för å bostället för kronans räkning huggen ek, föranledde diskussion. Rosenberg. Det ser ut som utskottet sammanblandat tvenne begrepp, nemligen egunderätt och nyttjanderätt. Då boställsjord exproprieras går boställsinnehafvaren förlustig afkastningen å densamma, men då ek tages gör han ingen annan förlust än af ekollonen. Dessutom gör eken ej obetydlig skada för jordbruket derigenom att den Suger ut jorden cech kastar skugga omkring sig. å således boställen ej lida någon skada af ekruggningen utan snarare tvärtom, kunde tal. icke! unnät än yrka afslag å utskottsförslaget samt biall till den i ämnet afgifna reservationen. Petter Larsson, Petter Andersson och C. A. Larsson m. fl. yrkade äfven bifall till reservatioren, som innehåiler att skrifvelse till K. M:t kulle afgå med begäran att K. M:t täcktes taga öfvervägande huru ersättningsmedel till större elopp för hugget ekvirke, som tillflyta militievoställen må förvaltas på sätt som i fråga om rsättning för åverkad skog stadgas, dock med ätt för boställsinnehafvaren att erhålla godtgöelse för kostnad och skada som honom genom ugget tillfogas. Jonas Andersson och Svante Bergström yrkade ent afslag å betänkandet, anseende ingen oläenhet uppstå af nuvarande lagstadganden. Vid anställd votering antog ständet ofvannämne reservation med 50 ja mot 8 nej. Ståndet åtskildes kl. 2 3 e. m.

2 maj 1866, sida 3

Thumbnail