bad att få se på den. Men Molly, trogen hvad hon antog vore Cyuotias önskan, tillät honom ej vidröra blommorna; hon visade dem blott för honom. Miss Kirkpatrick har ej gjort mig den äran att bära den bukett jag sände henne, ser jag. Jag förmodar att den riktigt framkommit tillika med mitt bref?? Ja, sade Molly, litet förskräckt öfver den ton, hvari detta yttrades. Men vi hade då redan fått de här båda buketterna.? Mrs Gibson var just rätta personen att vid dylika tillfällen komma till hjelp med sina söta ord. Hon var tydligen litet rädd för mr Preston och ville försöka att hålla fred med honom. O ja, vi blefvo så ledsna! Jag menar naturligtvis icke att vi kunde bli ledsna öfver en så vänlig uppmärksamhet, men två sådana vackra buketter hade redan blifvit skickade från Hamley och flickorna hade lofvat att bära dem — ni kan se af den bukett Molly håller i sin hand huru vackra de voro — och de hade kommit före era blommor, mr Preston!14 ?Jag skulle funmt mig högeligen smickrad om ni sjelf gjort mig den äran att bära min bukett, då de unga damerna redan blifvit så väl försedda. Jag hade litet besvär med att välja blommorna hos Green och jag tror mig kunna säga att den bukett jag der erhöll var något mera recherche än miss Kirkpatricks, som miss Gibson så troget fasthäller i sin hand.? . Åh! men Cyntia har också tagit bort de vackraste blommorna och satt dem i mitt hår I? utbrast Molly obetänksamt. Gjorde hon det?? sade mr Preston med tt uttryck af belåtenhet, som om det gladt wonom att Cyntia ej satte mera värde på len bukett hon föredragit framför hans, strax derpå gick han bort och ställde sig akom de dansande, just der Cyntia hade in plats i quadrillen; hen sade någonting ill henne och hon svarade honom, ehuru gerna — Molly såg det tydligt. Men hans nin och sätt tycktes utöfva en viss makt