Aftonbladet – 27 april 1866, sida 3

UU AMIUES VILL: YMICIILR MICU de TYSTA OMP rörande de tre andra städerna godkändes utskottets förslag utan votering. I 42:a punkten afstyrker utskottet vi tion om anslag till lön åt ytterligare tv vid Eskilstuna treklassiga elementarläroverk. Hr P.R. Tersmeden, med hvilken flera talare instämde, yrkade bifall till motionen, och ståndet afslog också utskottets hemställan, utan votering. I 45:te och 46:te punkterna beviljar utskottet begärda förhöjningar i anslagen till gymnastiklärares samt sångoch ritlärares vid de lägre elementarläroverken aflöning. På yrkande af hr Huss höjdes anslagen för de förre från föreslagna 2100 till 2300 rdr och för de sednare från föreslagna 1550 till 1675 rår — allt till följd af ståndets beslut rörande Eskilstuna läroverks utvidgande. I 49:de punkten tillstyrker utskottet ett af K. :t äskadt anslag af 3000 rdr till arvoden för biträden åt de högre läroverkens rektorer vid ombesörjandet af läroverkens angelägenheter m. m. På yrkande af grefve A. Posse afslogs utskottets hemställan, efter votering, med 23 röster mot 20. I 50:de punkten afstyrker utskottet af K. M:t begärdt anslag till ersättning åt lärare, som, innan de blefvo till lektorer utnämnde, haft full lektors-undervisningsskyldighet. För bifall till K. M:ts proposition yttrade sig: hrr Cederschiöld och Olivecrona; för utskottets förslag: grefve A. kt mor Posse, hr Huss och frih. Klinekowström. Ut-l. skottets hemställan blef vid framställd proposition godkänd. I 54:de punkten afstyrker utskouet likaledes K. M:ts proposition, att docenter vid universiteten, hvilka anställas som lärare vid elementarläroverk, må vid lönegradens bestämmande få tillgodoräkna sig fem år af den tid, de med vitsord om nit och skicklighet såsom docenter tjenstgjort. Frih. C. J. Alströmer och hr E. Fåhreus yrkade att ståndet måtte bifalla hvad K. M:t föreslagit med det amendement, som prosten Sonden i sin reservation framställt: dock med undantag af de två första åren af deras så beskaffade tjenstgöring. Detta frih. Alströms yrkande bifölls af ståndet. För bifall till K. M:ts förslag uppträdde hr Olivecrona, hr v. Scheele, hr OC. A. Tornerhjelm, grefve E. Sparre och hr N. Terseden; för utskottets: grefve A. Posse och hr uss. Ståndet åtskildes kl. half 11 och börjari morgon med behandlandet af punkten 66, om anslagen till folkskolorna. Presteständet. (Kl. 6 e. m.) Föredrvagningen af 8:de hufvuåtiteln fortsattes från och med afdelningen om pedagogierna, hvartill bifölls allt hvad utskottet föreslagit. Vid 66:te punkten, mom. 6, uppstod någon diskussion om utskottets tillstyrkande att bibehålla seminariet i Wisby, hvilket bestreds af domprosten Sonden och statsrådet Carlson. Genom votering afgjordes med 21 röster mot-17, att seminariet skall fortfara. I sammanhang med mom. c), deri utskottet afslagit en motion om bibehållande af seminariet i Strengnäs, föredrogs statsoch ekonomiutskottets utlåtande n:r 6, tillstyrkande en motion från bondeståndet i samma ämne. Kyrkoh. Wennerström, prosten Westin, doktorerna Moberger, Gumelius och Säve förordade seminariets bibebållande, lofordade dess nyttiga och gagnande verksamhet och framhöllo såsom ett ytterligare skäl derför de stora faror i sedligt hänseende, hvarför de unga qvinnorna, öfverlemnade åt sig sjelfve och i saknad af umgänge, utsattes i hufvudstadens förpestade atmosfer. Statsrådet Carlson förklarade, på grund af den erfarenhet man redan vunnit, dessa farhågor alldeles ogrundade, och ansåg ett tredje seminarium icke behöfligt på så kort afstånd som i Strengnäs. — Samma åsigt delades jemvälaflg biskop Beckman (hvilken hellre önskade ett längre norrut, om man hade råd till ett tredje), kyrkoh. Otterström och dr Rundgren. Vid derefter mA Mm HH Fn mm m fe An får kn fn verkställd votering segrade denna mening, i enlighet med statsutskottets förslag, med 23 röster mot 16. Frågan om folkskoleväsendets utveckling och förbättring gal, som vanligt, anledning till långa och tröttande debatter, hvilka egentligen togo fart vid 73 punkten, mom a), der utskottet, på grund af motioner i ämnet, förordar en skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan om undersö kning och utredning huruvida staten, utan uppoffring af nödig kontroll öfver folkskolorna, kan bli fri från vidare bidrag till dem genom att dertill anslå äfven den återstående delen af skyddsafgiften. — Dr Sandberg (och jemte honom prostarne Lundholm, Palmlund, Heurlin, Janzon, dr Gumelius samt hofpredikanten Rosenius), förordade skrifvelsen i uppgifvet ändamål, men tyckte sig i utskottets motivering finna anledning till den farhågan, att det skulle vara meningen att småningom öfverflytta uppsigten öfver folkskolan från stiftsstyrelserna till landstingen och att kommunalstämmans ordförande skulle intaga prestens plats i skolrådet, anseende det skola medföra vtterst sorgliga följder om undervisningsväsendet sålunda skulle komma att vridas ur presterskapets händer. För afslag talade kyrkoh. Otterström och domprosten Sonden. Momentet bifölls. I mom. b) af samma punkt föreslår utskottet att till folkskoleväsendets utveckling och förbättring anslå 130,000 rdr, att utgå efter samma grunder som för närvarande äro fastställda. I sammanhang härmed föredrogs äfven ekonomiutskottets bet. n:r 58, angående en skrifvelse till K. M:t, att statens bidrag till folkskolorna må utgå ej blott efter församlingarnes egna tillskott utan ock med hänsyn till deras verkliga behof, äfvensom en inbjudning från bondeståndet om anslag af 150,000 rår till folkskolornas förbättrande på de ställen der församlingarne tillskjuta lika mycket som den andel de erhålla af skyddsafgiften. Härom uppstod en långvarig diskussion, hvarunder ett stort antal talare förordade det ena eller andra förslaget antingen sådana de funnos formulerade eller med åtskilliga ändringar och modifikationer, och hvilken slutade med votering, hvarigenom med 27 röster mot 9I antogs statsrådet Carlsons yrkande på bifall till utskottets förslag, med den skilnad att summan höjes till 150,000 rdr, samt med det tillägg, att församlings mot folkskoleafgiften svarande tillskott bör vara användt till examinerade lärares aflöning vid egentliga folkskolor: såvida icke K. M:t på grund af upplysta förhållanden finner för godt att från detta vilkor befria?. — Och skulle med åberopande häraf såväl ekonomiutskottets betänkande som bondeståndets inbjudning anses afgjorda. . ÖOfriga icke särskildt nämnda punkter biföllos. Ståndet åtskildes något efter kl. 10. Bondeståndet. (Kl. 246 e. m.) Föredragningen af 8:de hufvudtiteln började i detta plenum med 74:de punkten. I178:de punkten har utskottet, med anledning af K. M:ts proposition, tillstyrkt ett anslag af 4500 rår till tre nya provincialläkareplatser. Ståndet afslog denna hemställan och beviljade i stället, i enlighet med den af hr M. Huss afgifna reservation 1 ämnet, 9000 rdr till 6 dylika platser, hvardera med lön af 1500 rdr. En af motionärerna i ämnet, Aug. Danielsson samt Hörnfeldt, Svensen, C. Ifvarsson, Almqvist, Lönnberg och Forsbeck talade för bifall till ofvannämnda reservation. I 86:te punkten har utskottet hemställt att de mom RO af riksdagsfullmäktigen Lönnberg m. fl. väckta motioner om anslag af 3000 rdr ärligen till lön för en lärare vid veterinärinrättningen i Stock