Aftonbladet – 24 april 1866, sida 3

a5sister. veremot ogillades slutmeningen at doK torerna Ternström och Ljungdahl, prosten Lund I berg, biskoparne Anjou och Bring. frofepsa Ribbing och doktor Moberger, med hvilka flere ledamöter äfven förenade sig. Vid votering godkändes slutmeninzen med 2 röster mot-19. Borgareståndet. (Kl. 6 e. m.) Behandlingen af 8:de hufvudtiteln: Föredrogs punkten 16, innehållande äskadt an. slag 4500 rdr till inrättande af en ny profession inom den juridiska fakulteteni Upsala, med skyldighet för dess innehafvare att undervisa ijuridisk encyklopedi och romersk rätt. Härom yttrade sig först hr Falkman: Då svårigheter vi sat sig att erhålla kompetente och skicklige sökande till redan befintliga professorsplatser vid Upsala universitet, och då här ifrågavarande ämrien hvarken vore af större vigt eller omfång än att de alltför väl kunde skötas af de lärare som inom juridiska fakulteteten redan finnas, funnes ej skäl att till det begärda anslaget lemna bifall; Hrr Loven och Lemchen: Utom det att de delar af den juridiska vetenskapen, hvilka det begärda anslaget åsyftade, vore för det juridiska studiet af ringa vigt och undervisningen deri afsåge endast dess elementer och således ej vore i behof af särskild lärare, beginge man en orättvisa mot Lunds universitet, om man förskaffade Upsalas en förmån, hvartill Lunds vore lika berättigadt. De studerandes större eller mindre antal borde härvid ej utöfva något inflytande. Yrkade afslag å betänkandet. Hr Hierta ansåg de för juridisk examen redan föreskrifna ämnen vara af så stor omfattning att intet skäl vore förhanden att genom deras ytterligare förökande söka i de blifvande juristernas hufvud inproppa ett alltför stort kunskapsmått på grundlighetens bekostnad. Talaren bestred ej värdet af den romerska rätten; men ansåg-att insigt i densamma såsom ock i öfriga Fetenskaäkrare vunnes genom sjelfstusning vid akademien, en lärometod, som åtminstone för 50 å 60 år tillbaka var den mest gängse. Lärarnes antal vore dessutom redan nog stort och avledning att än vidare föröka detsamma funnes icke. Ordspråket ju flere kockar ju sämre soppa, vore här på sin plats. Afslog för sin del det begärda anslaget. Hr Björck. Man kunde ej neka att klagan öfver våra svenska juristers brist på grundliga och mera omfattande insigter i den juridiska vetenskapen vore i allmänhet väl grundad, hvilket, utom erfarenheten, den nyligen åvägabragta organisationen af embetsexamina, ovedersägligen bevisade. Och icke minst gällde denna anmärkning den romerska rätten, grundvalen för alla civiliserade länders lagar. Och huru kunde man väl äfven begära insigt utiett ämne, deri ingen lärare finnes och ingen undervisning meddelas? Genom detta missförhållande blefve obestridligen följden den, att studiet af den romerska rätten slutligen komme att utdö, och mad kunde derigenom anse dödshugget gifvet åt allt djupare vetande i juridiken. ÅT största vigt vore alltså att denna vetenskapsgren vederbörligen och sorgfälligt vårdades; hvarföre man ej borde undandraga sig beviljandet af dertill erforderliga medel. Hrr Bovin och Staaff instämde; och uppläste den sistnämnde hr Lemchens anförande under en föreående riksdag, då samma fråga förevar, och som örmenades strida mot den åsigt han nu förfäktade. Hr Planche. Kunde våra jurister rätt grundligt inlära alla de ämnen, som för juridisk examen nu föreskrifvas, vore detta sannerligen tillräckligt. Det vore väl ej meningen att bilda idel vetenskapsmän, utan fastmera praktiskt dugliga tjenstemän. Påståendet att man ej kan vara verkig jurist utan att ha läst romerska rätten hade sanska stort syskontycke med det, att man ej vore en bildad man, om man ej läst latin. Båda lessa påståeriden hade dock emot sig erfarenheen, den ömtåligaste opponent. Läser man allt ör mycket om hvad som varit, glömmer mar lätt let som är. Det vore hög tid att Rom finge börja maka åt sig och krypa in i sin mausol6. Yrkade afslag. Hr Ljungberg ansåg det visserligen vara sta. ens pligt att befordra den juridiska bildningen; nen detta ändamål vunnes alldeles icke genom nrättandet af ännu en profession vid Upsala miversitet, hvarest öfverflöd på den varan redan innes. Åtminstone vore ett sådant antagande ullt befogadt, då man tager i betraktande att n juris professor har tid att vid hvarje riksdag ippträda som representant, en annan att för anIra ändamål under en längre tid vistas i hufvudstaden, en tredje att sysselsätta sig med ett större andtbruk — om med eller utan vinst för eget och landtbrukets intresse eller den juridiska veenskapen torde böra lemnas derhän. Endast juidiska fakultetens förflyttande till Stockholm unde höja denna vetenskapsgren, emedan enlast der vore tillfälle till praktiskt studium, för: utan hvilket praktiskt skickliga jurister omöjlisen kunna vinnas. Orsaken till den nu förelagna lärostolen torde väl hufvudsakligen vara len, att vederbörande vilja skaffa någon sin unstling en förmånlig plats. Tal. slutade med : tt yrka afslag. Som hr Henschen yttrade sig i samma syfte om hr Björck torde vara tillräckligt nämna, att an varmt förordade bifall till anslaget samt ökte vederlägga de anmärkningar, som af mottåndarne framställts. Afven hr Carlen motsatte sig beviljande af beörda anslag, men ville hafva tillkännagifvet att letta motständ ej hade sin grund i någon slags anvördnad för den romerska rätten, utan endast leri, att han ansåg studium i denna vetenskap ara för svenska jurister ej blott obehöfligt, utan många fall rentaf skadligt, emedan det kunde 108 unga oerfarna jurister lätt förorsaka rättsvegrepp, som vore mot tidsandan och svenska l. ättsprinciper stridande. Våra lagar stödde sig i. ntet fall på den romerska rätten, utan vore upp: ruxna helt och hållet på nationell grund, på ;venska folkets lefnadssätt, seder och rättsåsigter; wvarförutom, om en profession skulle för nämnla läroämne i Upsala inrättas, så borde äfven amma förmån komma Lund till del, instämnande för öfrigt tal. i den åsigt, att nuvarande uris professorer och adjunkter utan svårighet eler öfveransträngning borde kunna meddela den undervisning, som uti ifrågavarande hänseende unde anses behöflig. Tillstyrkte äfslag. Vid framställd proposition på bifall eller aflag segrade det sednare med 2 röster mot 23. l: 17:de punkten, innehållande tillstyrkande af år: ) igt anslag af 2000 rdr till lön åt en adjunkt el-l; er laborator i medicinsk kemi vid Upsala uni-l( ersitet, blef äfven afslagen genom 26 röster mot : 4, som voro för bifall. För afslag talade hrr4 j L Falhem, Lemchen och Ljungberg, för bifall hrr Björkman, Björck och Henschen. De följande unkterna, till och med den 23, biföllos äfven, len sista, innehållande begärdt årligt anslag af 700 rdr för biblioteket, zoologiska museum och .emiska institutionea i Lund, dock endast efter ötering genom 28 röster mot 22, som yrkade . fslag. Häronder yttrade Fpför afslag hrr Ljungerg och Hierta, för bifall hrr Björck, Sundvallon, Bager m. fl. ; 24:de punkten, tillstyrkande ett anslag af 2000: dr till lön åt en adjunkt i kirurgi och obstetrik ! id Lunds akademi, bifölls äfven genom votering 1 ned 31 ja mot 19 nej. Hr Ljungberg önskadelc velst afslag, men att om anslaget beviljades, j letta måtte på extra stat uppföras, emedan tal. ade sig hoppas att den på konungens bord reg ande frågan angående ordnande af den mediinska undervisningen snart skall komma att rhålla en ändamålsenlig lösning, hvarigenom le båda medicinska fakulteterna komma att förlyttas till en för dem naturlig plats, Stockholm. fven hr Carlen yrkade afslag, emedan han an23 att Lunds universitet ej gjort sig särdelest