Aftonbladet – 23 april 1866, sida 7

Hvaraf allt vår föreläsare ledde sig till den slutsatsen att Meyerbeer på det hela varit en temligen tarflig musikus. Hans auditorium lärer furnit sig helt och hållet öfvertygadt, med undantag af två eller tre skarpa musici, hvilka genom sin tystnad protesterade mot den allmänna hänförelsen. For min del hade jag så föga tagit intryck af ofvananförda resonnemang att jag var en a! dem som i onsdags i förra veckan ställde mig i queuen vid kongl. teaterns biljettlucka för att få se Meyerbeers Hugenoiter uppföras — visserligen icke af förkärlek för den ena eller andra sångerskan, ty jag har den lyckan att med samma nöje kunna höra Sienhammar som Hebbe, Gelhaar som Michaeli, fru Strandberg icke till förglömmandes, eom alltid är på sin plats och aldrig bråkar; men historierna och skriftvexlingarne, som hade föregått operans upptagande, gjorde mig som mänga andra nyfiken alt få se hur den stora affären skulle aflöpa, och då den thunbergska ligan, ehuru både energisk och ihärdig, icke i vild beslutsamhet kunde jemföras med den i operan uppträdande katolska, gick gudskelof allting lyckligt och väl, och det var en lust att höra med hvilken förtjusning den ståtlige Nevers-Arlberg, som veckan förut så hänsyunslöst? behandlade sin medspelerska, nu förklarade sig för hennes trogne slaf? och sade eig med stolthet bära sin boja?. Roar det er eljest att veta ursprunget till benämniogen hugenott, så har man derom en mängd skiljaktiga uppgifter och är ännu icke riktigt öfverens om hvilken härledning som är den rätta. Några tro att hugenotternas namn är lånadt af Johan Huss, hvars lära de bekände, det skulle då betyda guenons de Hus; andra påstå att det går så långt tillbaka scm till Hugo Capet, emedan, säga de, hugenotterna, som voro guisernas fiender, beskyddades af huset Valois, för hvilket Hugo Capet var stamfar. Andra berätta att en ung tysk ädling, förhörd inför kardinalen af Lothringen angående sammansvärjningen i Amboise, i hvilken han var delaktig, hade börjat sitt försvar med de orden: Huc nos, serenissime princeps, advenimus, ete., och att mon sedan hade kallat a:la eammansvärjnivgens medlemmar vid det namn dessa två begynnelseord bildade. Härti!l kommer den mycket allmänna versionen, att hugenotterna i anledning af sina nattliga ssammankomster skulle fått sitt namn efter en konusg Hugo, som gick och spökade om nätterna på gatorna i Tours. Den franske linguisten Ampere åter, hvars åsigt i denna fräga delats af Mezerey, Maimbourg, Voltaire och sednast bekräftats al Migoet, förklarar att ordet hugenott helt enkelt kommer af eidgenoten eller eidgenossen, d. v. s. edsförbund. Till den sistenförda meniogen har en af våra svenska lärde, Jonas Hallenberg, i sin Gustaf II Adolfs historia elutit sig. Kurry.