Aftonbladet – 19 april 1866, sida 2

STOCEHOLFM dez 19 April Preussens parlamentsförslag. (Från Aftonbladets korrespondent.) Berlin den 14 April. Grefve Bismarcks parlamentsförslag: in: lemnades den 9 dennes till förbundsdagen i Frankfurt till Österrikes samt de flesta tyska hofvens förvåning och obehagliga öfverraskning. -Ministerpresidenten beslöt sig för vägen till Frankfurt i stället för att, såsom i början var ämnadt, framlägga reformoch parlamentsförslagen i en cirkulärdepesch till regeringarne, för att borttaga fotfästet för ella utländska och inhemska motståndsförsök. Denna afsigt meddelades de större europeiska makterna redan för omkring 4 veckor sedan. Ryssland, som nu gör de största fredsbemödanden i Berlin och Wien, afrådde enträget Prcussen från dess förehafvande på förbundsreformens område. Hofvet i Petersburg förutsåg att den preussiska planen att i Preussens händer koncentrera de nordtyska stridskrafterna och erhålla det tyska folkets bifall. dertill, förr eller sednare måste leda till ett krig med Österrike, och detta med ännu större säkerhet än den schleswig-holsteinska frågan. Men Ryssland fruktar af hundra skäl krig och betraktar, trots alla officiella vänskaps försäkringar, med afund och svartsjuka Preussens försök till en maktförstoring, hvars första följd skulle bli en rubbning af maktjemnvigten vid Östersjön. Ryssland varnade derföre konung Wilhelm för parlamentet, hvilket skulle frammana andar, dem det skulle -bli mycket svårt att hålla i tygeln och instänga inom konservativa gränser. En del af det härvarande junkerpartiet, i spetsen för hvilket hr von Gerlach står, understödde Rysslands råd. Hr von Gerlach skref till konungen, att parlamentet vore revolutionen uppifrån. Konungen sökte lugna honom och tillade, att rådet kom för sent. Saken var besluten och så godt som utförd. Men grefve Bismarck ville göra slut. på allt detta och telegraferade derföre till preussiska sändebudet i Frankfurt, hr von Savigny, att till förbundsdagen inlemna det preussiska förslaget om ett parlament ur direkta val med allmän rösträtt. Det är edra läsare redan bekant, att det icke är fråga om någon konstituerande församling, utan om en församling med särskilda ändamål och mycket begränsad be.fogenhet, hvilken icke en gång skall ega en definitivt beslutande, utan endast rådplägande karakter. Det vill äfven synas, att om den aktiva valrätten ör: oinskränkt, så skall den passiva, d. v. s. representanternas valbarhet, underkastas betydliga inskränkningar. Rykten vilja vetå, att representanterna mäste besitta betydlig fast egendom, hvilket gifvit anledning till det skämtsamma yttrandet, att Preussen ämnar flytta sitt herrehus till: Frankfurt. Någon stor förtjusving kan förslaget derföre icke ingifva, isynnerhet som det förslag, hvilket skall framläggas för parlamentet, i främsta rummet år ut på de nordiyska trupkårernas anslutning till den preussiska armeen och nordtyska stridskrafternas till lands och sjös koncentrering i Preussens hand. Det oaktadt har händelsen väckt stort uppseende, och -chos-.en del af det liberala partiet blef det icke . ogynnsamt upptaget. En fraktion af demokratien vill, att man, obekymrad om gifvaren, åtminstone skall pröfva förslaget, deltaga i valen till parlament samt söka draga vinst af detta för den tyska enheten. Öm partiernas ställviog till förslaget kömmer jag att oftare tala. Regeringarnes knappt dolda vrede och motvilja kan man tänka sig. Afvisa förslaget våga de ej; men de skulle vilja gväfva-det i de formfrågor, på hvilka förbundsdagen har rik tillgång. Detta skall