Aftonbladet – 18 april 1866, sida 2

hvilken studerar ett främmande språk medan ban är bosatt i det land, der detta talas, eller i en krets, der dess litteratur är ett beständigt föremål för intresse och samtal. Borttagandet af klsssikerna från den allmänna sammanlefnaden, genom det större intresset för modern litteratur och utvecklingen af moderna ider, har gjort dem döda i ordets fulla betydelse.? Det återstående af den artikel, på hvars innehåll vi här velat fästa uppmärksamheten, upptages dels af ett votum till fördel för de klassiska epråken äfven i skolundervisningen, afgifvet af den både som lärd och siatsman välbekante Gludstone, dels af ofvannämnde kommissariers yttrande af ungefär samma innehåll — och slutligen af några invändningar mot allt detta och ett allvarligt försvar för att i denna elementarbildning inflytta aritmetik, elementerna af geometri, algebra och plan trigorometri, åtminstone ett modernt språk (t. ex. franskan) samt elementerna af naturvetenskapen och antingen musik eller teckning? Men, såsom vii början af denna korta uppsets nämnde, meningen har ej varit att diskutera läroverksfrågan i sin helhet, utan blott att för svenska läsare framlägga ett officielt, af engelska regeringen ivfordradt, af engelska patrioter afgitvet yttrande öfver de klassiska studiernas tillständ i engelcka skolorna och huru det i sjelfva verket förhäller sig med that Avgusten delicacy of taste, which is the boast of the great publie schools of Eagland4, som till och med Moacaulay i sin biografi af dr Johnsson åberopar. Vi hafva i denna fråga blott varit referent af ett akistycke, hvars vigt välingen lärer vilja eller kunna förneka; det kan icke gerna falla någon bildad menniska in att frånkänna de klassiska språken samma uppfostringsförmåga på sitt stadium — som hvarje annval kunskapsämne — men må man ej så oförsigtigt gynna dessa, så föra deras talvn såsom den enda eller bästa crunden för ekoluppfostran — i det man fortferande åberopar klassicitetens höga ståndpunkt i de engelska uvdervisningsverken — att domen öfver våra skolor blir sådan som den, hvilken här blivit fälld öfver de engelska. Ty äfven hos oss kan det sägas, att af de unga män, som afgå till universitetet, förvärivar ett stort antal aldrig så mycken insigti grekiska och: latin, att de kunna med tillräcklig uppfattning och nöje läsa de bästa klassiska författarne; och mer äv hälfien ef dem, som lemna skolan, gå alldeles icke till universitetet; blond dessa ir måttet ef klassiecka insigter säkerligen ännu lägre och helt visst, i 9 fall af 10, öppna de, sedaa de lemnröt skolan, aldiig en grekisk eHer latinsk bok.