Aftonbladet – 17 april 1866, sida 3

gar, som kommerskollegium i sitt utlåtande sett sig, för besparing skull, nödsakadt at vidtaga, blir det ock alltmera påtagligt, ati kollegium varit i bryderi, huruledes nödig prutning skulle kunna verkställas på ett samvetsgrannt sätt, på ett sätt, som i minsta möjliga måtto skulle lända skolan till skada. Men då, detta oaktadt, de inskränkningar, som skett, likafullt synas vara utaf en i så hög grad störande natur, är man fullt berättigad att antaga, att hvarje anuat inskränkningsförsök ändå mera skulle hafva rubbat organisationen. Så är till exempel den af kollegium föreslagna minskningen af undervisningstiden på hvarje lärogrupp från i medeltal 5! till p. m. 4!2 timmar i veckan af högst betänklig art, då af de 87 lärogrupperna, enligt hvad brochyren upp: lyser, icke mindre än 65 hafva i medeltal blott 3!2 timmar, hvilken undervisningstid väl svårligen ytterligare kan nedsättas, till följd hvaraf i stället lärogruppernas antal mäste minskas, hvilket naturligtvis återigen kulle medföra att dessa komme att innehålla flera elever, än hvad som påräknades då byggnadsplanerva konstruerades, och att en del lärosalar sålunda ej skulle rymma lärogrupperno. under det andra salar samtidigt skulle stå tomma: Att den i samma proportion verkställda förminskningen af underlärare — och biträdande lärarekraft — icke kan annat än Jeda till brist häri, blir genast tydligt, då man erfar att det egentligen är hos de lärogrupper, hvilka blott hafva 3!2 timmars undervisning i veckan, söm dessa lärarekrafter måste anlitas, och hvilka sålunda lika litet kunna minskas som undervisningstiden. Skulle väl naturkunnighet kunna vara öfverflödig för en teknisk skola, efter kollegium ansett sig böra utstryka de härför begärda 3000 rår, eller, om man så vill, i stället för 4500 rdr uppföra 400? Nej, prutningarne äro icke uppkomna af sådant skäl; de hafva efter all anledning skett blott emedan af ekonomiska orsaker prutning måste verkställas. Det är ingen af de vidtagna inskränkningarne mot hvilken vi icke måste ur principiel synpunkt uttala det mest bestämda klander; men de för knappa tillgångarne korsa ofta de mest berättigade fordringar. K. M:ts proposition, som öfverstiger kommerskollegii med 6000 rår, upptager ett årligt behof för skolan af 84,000 rdr, och sålunda en tillökning i årligt anslag af 64,000 rdr. I betraktande deraf att detta, som till halfva beloppet, eller med 32,000 rdr, skulle utgå för sedhare hälften af 1867, blott är afsedt för den allra första perioden af skolans verksamhet under de nya förhållandena, och då den ännu sannolikt icke hunnit fullt utveckla sig till de i skolstyrelsens förslag afsedda dimensioner, torde detta anslag dock möjligen blifva för nämnda period temligen nöjaktigt; men det har pätagligen varit-skolstyrelsens afsigt att, då nu en reglering af tillgångarne i förhållande till utgifterna borde ske, redligt framlägga de verkliga behofven, ej blott för ögonblicket, utan ock för den derefter följande tiden. Sedan nu statsutskottet tillstyrkt bifall till K. M:ts proposition i ämnet, lär det väl vara utan allt tvifvel att rikets ständer för sin del besluta den af K. M:t begärda förhöjningen för 1867 års sednare hälft, och sålunda göra det möjligt att i mån af dessa tillgångar söka ordna undervisningen, om ock för ett mindre antal lärjungar än hvad skolstyrelsen afsett, på ett sätt, som tillfredsställer de fordringar vår tid uppställer på en dylik bildningsanstalt för yrkesidkaren, handtverkaren och den obemedlade qvinnan.