Aftonbladet – 14 april 1866, sida 3

ep — Friherre von Knigges bok: ?Ueber d al Umgang mit Menschen? har utkommit i 14: aj upplagan, försedd med en inledning af den fö tt tjenstfulle litteraturrecensenten Carl Gödeke. d f det allmänna deltagande, som den i många a :!lseenden märkvärdiga boken hade att glädja s 1; Jåt vid första utgifningen, finnes nu föga qv nåhos den stora allmänheten. Från entusiastis Iberöm ned till det bittraste klander har den å nomlupit de kritiska meningarnes hela tonskal nu är den nästan glömd. — En förening har bildat sig i Amsterdan för att medelst alla lagliga medel arbeta för a .) skaffandet af (auimgsstermplingsafgiften. I Ho lands största städer skola underföreningar up frättas för att understödja denna plan. . n — Meyerbeers ?Afrikanskan? har redan gi! vits 100 gånger på stora operan i Paris, sist l gången uppställdes i foyern kompositörens a I Dantan modellerade bröstbild. Hela inkomster -I har hittills uppgått till 1,000,000 francs. — Offenbachs tOrfeus i underjordent ha uppförts 500 gånger på Bouffes parisiens. — Les chanteurs ambulants. På Porte 5: Martin-teatern i Paris har nu detta med mycke spänd väntan motsedda stycke gått öfver scenei och — fallit. Dot drog ut till kl. 2 på natten I men i stället för en historisk och pittoresk studis I öfver gatumusikanterna från alla tider och länder såsom man hade väntat sig; fann man intet an nat än ett hopande af colkstötar, giftdrycker och laviner, som hotade begrafva hela teaterpersona len. Detta öfvermått af melodramatiska effekte: gjorde ett intryck, rakt motsatt det, som förfat aren hade åsyftat. Man skrattade och ryste icke. — Verdi arbetar på sitt gods Busseto fli tigt på sin opera ?Don Carlos, till hvilken Mery och Dulocle skrifvit text efter Schillers drama. Kompositionen har redan framskridit till andra akten och skall Lli färdig i Juli. I December skall operan, såsom det berättas, redan gifvas på stora operan i Paris med följande rollbesättning: Posa, Faure; konung Filip, Obin; storinqvisitorn, Belval; drottning Elisabeth och prinsessan Eboli, damerna Sax och Bloch. vem fan kommer att öfvertaga titelrollen uppgifves icke. — På Opera comique i Paris skall man gifva en tvåaktsopera af Gounod med titel ?La Colombe, till hvilken Barbier lemnat text. — Professor Luszati i Neapel har på sednare tider så mycket fullkomnat fotoskulpturen, att han i stället för de förut använda 24 apparaterna nu behöfver blott en enda, för att förfärdiga de finaste byster. — Högt sångarearvode. Den berömde baritonen vid stora operan i Paris Faure har blifvit ånyo anställd för 5 år med en års!ön af 90,000 francs, likväl med vilkor, att han under denna cd icke får uppträda i gästroller i London. -— AbbeE Liszts ?Credo?, som den 30 Mars uppfördes i Paris på en koncert, blef uthvissladt. Rassini bjöd till tröst den förnärmade abbeen på middag hos sig. — Dramer. Om Emile Augiers sednaste arbete för teatern: La Contagion?, hvilket för första gången gafs den 17 Mars på Odeonteatern i Paris, innehåller den franska pressen så stridiga recensioner, att det är svårt att bilda sig ett riktigt omdöme om stycket. Säkert är, att framgången icke var bestämd, samt att pjesen förorsakat stor jäsning bland invånarne i Quartier latin. — I Paris är ett nytt teaterföretag.å bane, hvilket vinner bifall isynnerhet bland den klassiska sånggudinnans vänner. Man ämnar nemligen grundlägga en teater, på hvilken endast arbeten af latinska och grekiska författare, såsom Euripides, Sophokles, Aeschylus, Plautus, Terentins m. fl. skola uppföras och detta helt och hållet på samma sätt som på dessa stora skalders tid. Den nya teatern grundar sig på aktier; och redan äro sådana tecknade för nära 3,000,000 francs; planritningen är äfven redan utarbetad och antagen. — Operor. I Lodi i Lombardiet har den talentfulla musikförfattarinnan Carlotta Ferraris treaktsopera: Sofia blifvit mottagen med entusiasm. — Maestron Offenbach är i fullt arbete. Tre nya operetter skola under loppet af instundande sommar flyta ur hans penna, samt dessutom musik till Molieres ?Bourgeois Gen ilhomme, som Porte S:t Martin-teatern i Paris skall uppföra. Två operetter benämnas ?Robinson Örusoe? med text af Cremieux och Cormon samt La Vie Parisienne? med text af Meilhac och Halevy; den tredjes titel är ännu obekant. Dessa tre nyheter äro ämnade för Opera conique, Palais Royal och Varietås. — Teckningar och konsten att mångfaldiga tem. Den åldrige Friedrich Overbeck har för len Arnoldska konsthandelns i Dresden räkning itarbetat en ny komposition, som behandlar bivelspråket: Läter barnen komma till mig! Midt i ett gladt vårlandskap sitter Kristus mildt välsignande de små, hvilka i älskliga grupper iro samlade kring honom vid sina mödrars hand ler på deras armar. — Denengelske tecknaren ch träsnidaren De Witt Clinton Hitchcock harl. ör Society of Arts i London förevisat prof på tt af honom uppfunnet nytt förfarande att åstadkomma stick för illustrerade blad, hvilket skall fara 50 procent billigare än träsnitt och kunna ida hastigare utföras. Uppfinnaren har kallat let grafotypi. Man frambringar nemligen ett lags relieftryckplåt derigenom, att ytdelarne nellan teckningens linier bortborstas. Fint puleriseradt franskt hvitt sammantryckes fast melan en zinkplåt och en finpolerad stålskifva; på len härigenom erhållna glatta och glänsande tan göres teckningen med en fernissa af lim ch lampsot samt en mycket fin pensel, hvarefer urboretningen af mellanrummen företages. senom mättande med vattenglaslösning åstadkommes plåtens förstening, och på densamma unna nu stereotypplåtar gjutas. En stor beparing i tid och kostnader till följd af konstärsarbetets ringare belopp är fördelen af detta ya förfarande. — Domstolsutslag i konstangelägenheter. Måaren Johann Maar i Närnburg insände för flera r sedan till konstföreningen i Bamberg en tafla ned uppmaning att vid expositionstidens slut kicka den till kostföreningen i Wurzburg. Men ill följd af felaktig inpackning ankom taflan örstörd till sistnämnda stad. Som konstföreingen i Bamberg undandrog sig all ersättningskyldighet, stämde konstnären densamma tilll lomstol. Nyligen har utslag i saken fallit; Maars rkande ogillas, och han måste dessutom vidnnas riättegångskostnaderna. De motiver, på vilka rätten grundar denna dom, gå ut från ntagandet, att expositionen föranstaltats i konstärens intresse, och att således icke något låneontrakt förefanns. Maar har vädjat till högre nstans, hvars utslag motses med spänd väntan. Carl XII:s staty ). Allmänheten har i dessa dagar haft -tillälle att taga i skärskådande de uti Akadeniens för de fria konsterna lokal utställda kisserna till en staty af Carl XIL