— Södra teatern bar ett par qvällar bjudit på tvenne nya stycken, af hvilka det förra ett något grofkornigt treaktslustspel. kalladt Tre äkta par, ej just synnerligen slagit an, hvaremot det sednare, Sanct Marcus-lejonet, operett i en akt, mottagits med mycket bifall. Den nätta intrigen, som spelar under Venedigs medeltid, den lifliga, karakteristiska och fint behandlade musiken, det första vi hört af kompositören, Legouix, de pittoreska drägterna och det goda utförandet göra denna lilta operett till en särdeles behaglig företeelse, hvilken vi tillönska all den framgång den förtjenar. En ung debutant, mll Söderberg, eger en för scenen passande figur och en sångröst af mjuk och smekande, ehuru något svag timbre, som genom fortsait öfning bör kunna upparbetas ganska högt.