are här i verlden, än skrifva tankar i re igiösa ämnen, då man ej kan åstadkomm: något bätire än det, som innehålles i nämnde bok. Härmed vilja vi helt öppet säga, at den saknar allt värde, och att det sken a välmening, som någon kanske vill finna deri. vid närmare betraktande förvandlar sigien ganska påtaglig och obefogad anspråksfullhet. Naturligtvis vilja vi icke så benämna förf. försök att för sin del komma tili en klarare uppfattning af de religiösa frågorna; detta är ju ett lika ädelt som naturligt bemödande a! hvar och en, hvars själ nitälskar för det ena nödvändiga. Men ett anepräkslöst sinne förblandar icke detta berättigade intresse med en inbillad förmåga att genast kunna uppträda — såsom lärare. Vi anse obehöfligt att närmare motivera dessa våra omdömen, hvilkas riktighet torde falla i ögonen på hvar och en, som behagar taga någon kännedom om dessa så kal. lade tankar — vi skulle hellre vilja benämna dem ?fantasi-klängväxter?, som icke siå i något slags famband med verklighetens stam?. Förf. är icke den enda, som i våra dagar anser sig kallad att på detta sätt reformera, Ingenting i verlden är nemligen lättare än att skrifva afhandlingar om den religiösa frågan, eå framt icke den lösdrifvande fantasien i någon mån generas af eftertanken. Och derföre är det tyvärr allt för många, som i detta afseende gå samma väg som vär förf., om det också icke sker på uppmaning af red. ef Tidskrift för hemmet. Bgentligast ur den synpunkten och af det skälet hafva viansett det värdt att om förf:s i sig sjelf obetydliga arbete uttala ett omdöme, som i korthet vill framhålla den axiomatiska sanningen, att, om äfven, såsom vi medgifva, en reformation af många bland de religiösa föreställningarne är önskvärd och nödvändig, så är derföre icke hvar och n kallad till reformator.