Aftonbladet – 12 april 1866, sida 2

Om man passerar fram denna väg, öferraskas man ganska angenämt af de åtsärder drätselnämnden nu vidtagit, för att eglera den trånga, höst och vär smutsiga amt i alla hänseenden otrefliga passagen senom Allmänna gränden, hvars ruckliga ;yggnader och stinkande gårdar erbjudit n föga treflig entre på detta håll till Djurgården. De flesta besökande ha dock nittills måst finna sig i obehaget ati taga lenna väg. Nu står emellertid en stor del af detta jvarter, som ligger mellan nya jernvågen och Allmänna gränden, under rifning, sejan drätselnämnden, som förut inköpt he!a jvarteret och Djurgårdsvarfvet, dit den nya jernvågen blifvit förlagd, sålt byggnaderna å de tomter, som skola afrödjas, ät byggmästaren Ståhl. Bland de hus, som dela ödet att raseras, är äfven värdshuset ?CasjuoX, som för några år sedan hade en kort period af blomstring. Flygeln närmast Allmänna gränden samt hufvudbyggaaden komma att raseras, hvaremot den andra flygeln skall avarstå. Af den mark, som genom denna afrödjning vinnes, skall en del utläggas till gata, så att Allmänna gränden fär en bredd af 30 å 90 fot, trottoirerna inberäknade, Den öfriga marken skall planeras och göras till en fri, öppen plats, som sannolikt äfven kommer att planteras, hvarigenom Djurgäräl vinner mycket i försköning på detia Vidkommande den nära intill belägna nya jernvågen, kunna vi nämna, att denna ou till sina hufvudsakliga byggnader är färdig. På murade underlag at sten äro en mängd väldiga bockar, mot hvilka jernet skall resis, upptimrade och försedda med skiffertäckta tak. Dessa bockar, som stå i 8 rader, hafva den storlek, att två sådana upptaga hela jernvågens längd. En bred gata på längden och på bredden delar dessa bockrader i fyra qvarter. Inom hvarje qvarter slutta bockarnes taktäckning mot hvarandra, så att de nalkas hvarandra på omkring en fots afstånu. Då jernbärarne midt under denna öppning hafva sin väg, komma de naturligtvis att under regnigt väder få vandra midt i takdroppet från båda taken, hvartill kommer, att den väg de måste gå upp och ned blir upplöst af vattnet, som med svårighet här afdunstar, då solen ej har tillträde. För en i saken ej invigd fvrefaller detta arrangement mindre lyckadt, då den riogaste eftertanke lätt skulle funnit utvägar att undanrödja hela olägenheten. Kundtomkring jernvågen åt sjösidan löper en bred lastbrygga af trä, hvari starka jeradubbar äro nedslagna på korta afstånd från hvarandra, för att deremellan lägga jernet vid lastning och lossning. En tre å fyra små kontorsbyggnader äro uppförda nära intill hamnbron. Vid ingången till jernvågen ligger ett större brädskjul, som qvarstär sedan gammalt, hvilket blifvit repareradt Jiksom det stenhus, som ligger närmast sjön och är sammanbygdt med nämnde skjul. På båda sidor om detta äro ifrån lastbryggan tre jernvägsspår utlagda, så att jern och gods, afsedt att förvaras i detta skjul, derifrån kan transporteras på för ändamålet förfärdigade vagnar. Deremot synes man ej ämna, så vidt af erbetet nu synes, utlögga jervägsspår på andra. håll inom vågen. Då det lätteligen vid den nya vågens anläggande Jåtit sig göra att äfven utlägga spår emellan bockrezderna, anse vi mycket i detta ytterst dyrbara art bete vara förfeladt, om det gamla systemet ati släpa jernet på jernbärarnes axlar fortfarande skall följas, i stället för att låta jernet t eqvämt dragas upp och ned på vagnar. För den händelse afsigten är attfortfara med jerndragningen på samma sätt som förut, skulle det vara intressant nog att få höra skälen dertill. Slutligen få vi tillägga, att marken inom vågen är planerad och utfylld med grus, men någon fast gångbana för dem, som skola släpa de tunga jernbördorna, har man icke åstadkommit, utan synes meningen vara alt sådana skola i tidernas längd tilltrempas af arbetarne. — — Dödsfall. F.d. riksdagsmannen af bondeståndet (från 1840 till 1863) Lars Rasmusson har aflidit i Bohus län, 68 år gammal. Den aflidne, ehuru ej framstående inom debatten, egde en längre tid ett stort inflytande inom sitt stånd och var en af dess förnämsta ledare. — Vetenskapsoch Vilterhetssamhället i Göteborg beslöt vid sitt sednaste sammanträde att en offentlig minnesfest öfver Fredrika Bremer skall genom samhällets försorg föranstaltas. Hufvudmomentet i festen blir ett minnestal, hvilket kommer att hållas af en ledamot, som till den hädangångna utmärkta författarinnan stått i ett nära vänskapsförhållande. Vid samma sammanträde redogjorde dr A. Ekström för ett af dr Richardson i London 0 fn Pn då MaA tina bka