Aftonbladet – 29 mars 1866, sida 3

Om Midsommars-råg. Då jag vid landtbruksakademiens siste sammankomst omnämnde en af prof. Nathorst uti ?Tidskriftför Landthushållning? offentlig: gjord. förtjenstfull uppsats om Midsommars. råg, framhöll jag denna: rågsorts . egenskaper och värde både såsom foderoch: sädesväxt. Jag antydde dervid, att den af ålder varit. känd och odlad så hos oss som i åtskilliga andra länder (Ryssland och Östersjöprovinserna, Norge, Tyskland och Franrkrike) samt att den: vore samma art; som hos oss vore känd under namn af tufråg eher rotråg, och som fordom förnämligast odiats på svedjeland; der denna rågsort ansetts bäst bibehålla sina utmärkande egenskaper. Uti tisdagens Aftonblad-har prof. Nathorst infört Häremot ett genmäle: af innehåll,; att-den af honom anförda Midsommars-rågen väsentligen skall skilja sig från den. vanliga tufeller rotrågen, som fås från Finland och från Wermland, och hvilken uti sistnämnda provins-odlas under namn af Finn-räg?. Då jag ej: varit i tillfälle att se växande den uti Tidskrift för Landthushållning rekommenderade: preussiskaMidsommarsrågen, vill jag visst icke bestrida möjligheten, att denna. kan våra af olika beskaffenbet med hvad man uti Preussen och annorstädes kallat Midsommars-råg. Mitt anförande vid förenämnde tillfälle innefattade; bland annat, en erinran att tufeller rotråg — som den vanligen kallas. — med fördel af ålder odlats för de ändamål, hvartill Midsommars-råg nu rekommenderades; samt att. den-sednare, -som: hade-sin benämning deraf, att den utsås vid Midsommarstiden, sannolikt vore samma rågsort som tufeller rotrågen. Flera omständigheter, bland andra äldre författares beskrifninger på dessa rågsörter, gifva stöd åt en sådan förmodan. Så yttrar sig t. ex. Thaer (Grundsatser i den. Rationella Landthushållningen, 1033, Bergelins upplaga) på följande sätt om dessa rågsorter : ?Vi hafva från ÖstersjöPprovinserna en varietet, som i hög grad besitter höstrågens egenskaper (att länge ?hålla sig utbredd efter jordytan, drifva ut många rotskott. och -sednare : skjuta strå) Poch som man med-anledning deraf:kallar tufråg (Staudenroggen). De rågarter, som man kallar Norsk, Arkangelsk och Midsommars-råg (Johannisroggen), äro: af samma Pslag, och till sin natur alldeles lika. Om man sår tufråg vid Midsommarstiden, så är det Midsommars-råg, äfvensåväl som den Pman säljer under detta namn, och förutPnämnda artförändrivgar äro lika litet åtPskilda.? Detta var Thaers åsigt. Andra författare, såväl botanister som agronomer, häfva delat samma mening, att de särskilda rågslagen endast äro varieteter af den yvan-i liga rågen (Secale cereale), och några egentliga artkarakterer dem emellan hafva ej kunnat uppgifvas. Detta hindrar dock ej, att den af prof. Nathorst förordade preussiska Midsommars-rågen kan vara en ny varietet, och för att lära känna dess natur samt få tillfälle att-jemföra den med våra andra rågsorter, har jag från hrr Barkman Berg i Malmö reqvirerat deraf, och skall det blifva mig-särdeles kärt att få anställa jemförande försök mellan denna rågsort samt vanlig -tufeller rotråg. Under önskan att sådana försök må blifva anställda på flera ställen, vill jag dock erinra, att all ?Finnråg? icke är tufråg, lika litet som all svedjelandsråg är det, ty den vanliga Nylands: och Wasa-rågen, som inskeppas från Finland och ofta växt på. svedjeland, är icke tufråg, icke heller den vanliga svedjelandsrågen. Vid de jemförande försöken mellan den nya tyska Midsommars-rågen och den: gamla svenska och finska tufrågen, bör sålunda den sednare vara lika: omsorgsfullt vald som den förra. Stockholm den 28 Mars 1866. J. Arrhenius. mA Am Fr TT Ah AA oms, TA TA