Aftonbladet – 28 mars 1866, sida 3

alla händelser miet nämnvärdt anslag vid innevarande riksdag kommer att anvisas till arbetenas bedrifvande på den omtvistade väglinien. Om förbrakning af lysgas och kontroll derå. Af mekanikern dr O. P. Hamberg har nyliligen blifvit utfärdad och i några af hufvudstadens tidningar annonserad en inbjudning till inrättande af ett gaskontrollkontor i Stockholm. Ehuru sjelfva företaget, såsom afseende ökad säkerhet och hushållning i den enskilda gasförbrukningen förtjenar allt erkännande, så torde dock nämnda inbjudning kunna föranleda mången med förhållandena mindre bekant läsare till en oriktig föreställning, nemligen att i Stockholm inga åtgärder vore vidtagna till betrygfanda af gaskonsumenternas rätt, och derföre ar drätselnämndens tredje afdelning ansett följande upplysningar Påkallade till undanrödjande af ett sådant möjligt missförstånd. Alltsedan gaslysning infördes i hufvudstaden, har lyshållningsstyrelsen (som sedermera upp: ått i drätselnämndens tredje afdelning) haft os sig anställd en särskild tjensteman med ber höriga kunskaper för att å stadens och de särskilda gasförbrukarnes vägnar öfvervaka gasens kontraktsenliga beskaftenhet samt riktigheten af de mätare, som gasverket tillhandahåller allmänheten. Denna befattning har varit anförtrodd först åt professorn vid vetenskapsakademien E. Edlund, sedermera åt nuvarande adjunkten vid Upsala universitet J. F. Bahr, och slutligen åt adjunkten vid teknologiska institutet F. L. Ekman. Af dessa stadens ombud bafva såväl alla nya mätare som äldre, hvilka undergått reparation, profvats och stämplats innan de utlemnats till begagnande. Den profklocka, med hvilken deras gång jemföres, blef vid dess uppsättning uppmätt af dåvarande star dens ombud och under sistliden höst (1856) ånyo undersökt med ett dertill enkom förfärdigadt mätinstrument, som förut jemfördes med. ett å vetenskapsakademien förvaradt normalkannmått. Dessutom har vid de tillfällen, då konsumenter påyrkat omprofning af mätare, såsom misstänkta att gå för fort, särskild undersökning af dylika mätare i deras oförändrade skick blifvit af stadens ombud verkställd. Under de sednaste 4 åren hafva 263 mätare af sådan orsak blifvit undersökta och skriftliga intyg öfver deras gång utfärdade. Bland dessa mätare fanns en, öfverklagad i April 1863, som till följd af ett alldeles egendomligt fel visade en mer än dubbelt för stor gasförbrukning. För öfrigt anträffades hos samtliga bland dessa mätare felaktiga förinåringar i gången, hvilka Jikväl i de flesta fall voro af särdeles ringa betydenhet; 27 stycken visade nemligen w till 1 procent mera gas än som vid justeringen tillåtes; 9 stycken hade ett fel af 1-2 procent, 5 stycken ett fel af 2-—5 procent och 2 stycken ett fel af 8—9 procent, allt af samma natur. De öfriga 219 mätarne gingo riktigt eller (11 stycken) litet långsammare än tillåtet. Det förtjenar anmärkas, att de största af dessa förändringar (8—9 4) iakttagits hos de minsta (2-lågiga) mätarne, och att de ifrågavarande 263 mätarne enligt sakens natur bort utgöra ett urval af de för konsumenterna oförde aktigaste mätarne bland de här begagnade cirka 5000 mätarne under loppet af inemot 4 år. Af ofvananförda fakta kan hvar och en lätt bedöma, till hvad grad han kan anse sig betryggad för sin mätares riktighet genom den kontroll, som öfver mätarne utöfvas. Men den usförbrokning, som hvarje gasafnämare får vidännas, är ej blott beroende af gasmätarens riktiga beskaffenhet och antalet lågor, som under viss tid brännas, utan äfven af åtskilliga andra omständigheter, t. ex. värmegraden på den plats. der mätsren är uppställd 1); vattenmängden i mätaren 2), lednivgens täthet, brännarens skaffenhet, kranarnes skötsel. Att förekomma gasförluster, som bero af dylika förhållanden, måste lemnas åt den enskilda omtankan, och säkert skulle mången kunna göra sig en märkbar gasbesparing genom att reguliert aktgifva på sin mätares gång och söka att med dess tillhjelp kontrollera sin egen förbrukning; genom att emellanåt tillse huruvida mätaren vid ag hufvudkran och stängda lågor fortfarande rör sig något, i hvilket fall ledningen måste ha blifvit läck;3) huruvida den eller den brännaren, enligt hvad mätaren visar, förtär mera gas än hvad konsumenten vill använda, o. 8. v. Emellertid torde hos en stor del af den gasförbrukande allmänheten: bekantskapen med gasmätarens användning och förtroendet för dess utslag ej ännu hunnit vinna det insteg, som vore behöfligt för en enskild kontroll af ofvan antydda beskaffenhet, och det vore under sådana omständigheter lyckligt, om denna brist skulle kunna på ett tillfredsställande sätt fyllas genom ett företag i den riktning, som dr Hamberg synes afse. 1) En torrmätare t. ex. borde vid 209 värme visa åtminstone 94 mera gas än vid 5 köld; dock vore i förra fallet konsumentens förlust blott inemot 1 4, emedan mätarne aldrig pröfvas :vid lägre temperatur än 16? värme och derföre en ringare värmegrad vid mätarens användning verkar till gasbolagets nackdel. 2) Vid för stor vattenmängd visar mätaren för mycket gas, vid för liten vattenmängd för litet. Har mätaren blifvit fylld till det rätta vattenståndet, så går han sedan till följd af vattnets afdunstning mer och mer ofördelaktigt för gasbolaget; sällan torde det inträffa att vattenståndet ökas genom i ledningen kondenseradt vatten. Hos en sednare här införd sort våta mätare kan vattenståndet endast obetydligt ändra sig öfver eller under den rätta gränsen utan att mätaren slocknar. 3) Läckorna kunna förekomma på så belägna delar af ledningen, att de ej genom gaslukten göra sig bemärkta. Rättegångsoch Pollssaker. Tvichiner. . Från köttbesigtnin sbyrån i våghuset vid Skeppsbron har till poliskammaren inkommit anmälan derom att förliden gårdag till besigtning inlemnats ett arrendatorn Lindström vid Uddby qvarnar tillhörigt slagtadt svinkreatur som befanns innehålla trichiner, dock i ringa antal. Egaren till fläsket har i anledning häraf förklarat sig vilja koka tran af detsamma. LANDSORTS-NYHETER. Malmö den 26 Mars. Vid det sammantråde, som i veg pr hölls å härvarande rådhus angående uppförandet af ett större badhus i Malmö, och vid hvilket landshöfding v. Troil förde ordet, förevisade öfverstelöjtnant Abelin, på komiterades vägnar, den ursprungliga planen til detsamma enligt vilken köoctne damma frodenna