Aftonbladet – 26 mars 1866, sida 6

nade, för att möta sin dotter, som hon ej sett på två år. Men till hennes stora förvåning hade mrs Gibson sait sig till sin syväge, nu som vanligt, och hon i sin ordning blef helt förundrad öfver Mollys hatt och kappa. cHvart skall du gå så tidigt, barn? Dimnan har ej höjt sig ännu. Jag trodde att ni skulle gå och möta Oyntia; jag ville så gerna gått med.4 Hon är här om en halftimme, och din ilskade pappa tillsade trädgårdsmästaren att taga en kärra för att hemta hennes saser. Jag tror nästan han gick sjelf för att möta henne. Skola vi icke också gå ned?4 sade Molly itet nedslagen. Nej, visst icke. Hon är ju här straxt. Och dessutom tycker jag ej om att ställa min modersömhet på exposition för hvar och en som går förbi. Du glömmer att jag cke sett henne på två år, och att jag afskyr alla scener, synnerligast på torg och sator.t Hon satte sig åter till arbetet, och Molly ogade sig, efter en liten strid med s:g sjelf, styfmodrens nskan, aftog hatt och kappa, och ställde sig i fönstret öfver trappan för utt kunna se utåt den gata, hvarifrån Cyntia skulle komma. Här är hon — här är hon!4 utropade on slutligen. Hennes far närmade sig, åtöljd af en högväxt ung flicka och Williams, dgårdsmästaren, som sköt en kärra framör sig alldeles uppfylld af kappsäckar. Molly ilade till porten och öppnade den på rid gafvel. tJa, här är honX, sade mr Gibson. Molly, letta är Cyntia. Cyntia, Molly. I ären systrar wu, veten I väl. Molly såg den smärta, höga gestalten mot