Aftonbladet – 26 mars 1866, sida 6

Jemensamma fullständiga läroverk. Sedan föler ytterligare bevis för nödvändigheten af iessa undantag under öfvergångstiden, i ansende till hufvudstadens egendomliga förhålanden. Men intet ord vid detta tillfälle om len vigtiga frågan: skolbyggnadsskyldigheens gemensamhet för hufvudstaden. Vid besvarandet af denna underd. framtällning undandrog sig regeringen välbeänkt att godkänna densamma, förklarande len 23 Maj 1857: Utan stt vilja för närvarande ingå i pröfoing af den af eder föreslagna organisation af Stockholms stads andervisningsverk, hafve Vi funnit för godt nåder tillåta att desamma må tillsvidare fortsätta sin verksamhet enligt hitintills gälande ordning.? — Till följd häraf kunde således icke direktionens framställning om Klara och Maria skolors återgång till lärdomsskolor, och Jakobs och Katrinas till apologistskolor tillvägabringas. Men direktionen uppgaf icke detta syfte, att tvärtemot skollagen söka göra Klara och Maria skolor till lärda, d. v. s. rena dem från störande realister och förvisa dessa till Jakob och Katrina. Då före 1859 års riksag direktionen hos K. M:t anmälde behofvet af sju nya lärarelöner, yttrade hon att om Klara och Maria skolor befriades från dem som icke läsa de döda språken och Jakobs och Katrina likaledes från dem som äsa dessa språk, ?skulle möjligen derigenom lärarekrafter kunna sparas?. K. M:t afgaf proposition till rikets ständer om de sju lönerna, dock utan att fästa något afseende ÅA direktionens dervid fästade förslag. Ständerna biföllo lönerna, liksom statsutskottets (oskyldigt låtande) hemställan att K. M:t måtte taga i öfvervägande fördelningen af läroämnena i den af skoldirektionen antydda riktning?. Efter K. M:ts befallning, att Pom ständernas gjorda framställning, efter vederbörandes hörande inkomma med deras och eget utlåtande?, skedde detta den 9 Maj 1862. Förslaget att till olika skolor skilja dem som läsa och dem som icke läsa de döda språken, afstyrkt af Klara, Jakobs och Katrina lärarekollegier, och tillstyrkt af Maria, förordades på det varmaste af direktionen och på skäl, hvilka, om de skulle gälla, innebure en förkastelse af undervisningen i rikets öfriga skolor. Mot direktionens betänkande reserverade sig, med anförande af de mest välgrundade skäl, dr Lundberg, borgmästaren Gråå och rådman Öbnell. — K. M:t fann lyckligtvis (n. v. presidenten Thyselius statsråd) icke för godt alt på direktionens framställning fästa något afseende. Slutligen bör till direktionens beröm omförmälas, att bon ändtligen den 10 Juni år 1864 ingick till öfverståthållareembetet med ett bestämdt, på utförliga grunder fotadt, förslag om Stockholms kommunalmyndigheters hörande rörande öfverflyttandet af skyldigheter att bekosta läroverkslokaler från församlingarne på Stockholms kommun. Genom denna vigtiga fråga, på hvars afgörande möjligheten af hufvudstadens skolreglering beror, blir det väsendtligaste hindret för densamma undanröjdt. Direktionen har likväl i sitt betänkande härom icke med ett ord vidrördt denna förändring såsom skäl för en reglering af stadens skolor efter skollagen. Öfver fråpan hafva stadens kyrkostämmor blifvit hörda, och hon hvilar för närvarande hos stadsfullmäktige, hvilka hänskjutit frågan till kyrkostämmonämndens utlåtande, hvilken åter utsett särskilda komiterade att utreda den särdeles imvecklade frågan, hvilken utredning det är att förmoda snart inkommer. Likaledes ingick direktionen den 12 Juni förlidet år till K. M:t med underd. anhållan, ?i anseende till de 4 femklassiga skolornas otillräcklighet för den stora mängden af lärjungar?, om proposition till rikets ständer om anslag ?till inrättandet af ett nytt femklassigt läroverk i hufvudstaden?. Man hade kunnat här vänta, att direktionen ålminstone nu skulle bestämdt föreslå åtminstone ett fullständigt sjuklassigt läroverk. Men direktionen yttrar NN härom i följande sväfvande ordalag: Vid den väckta frågan om den lämpligaste platsen, dit ett sådantläro verk skulle förläggas, har i direktionen den meningen blifvit Iramställd, som visserligen icke torde sakna skäl, att det borde sättas omedelbar förbindelse med det nuvarande symnasium, för att tillsammans med detta utgöra ett sådant högre fullständigt läroverk, som gällande skolstadga föreskrifver. Afven ur ekonomiska skäl har en sådan anordning synts fördelaktig, alldenstund endast en rektor blefve behöflig i stället för tvenne, och några af lektorerna möjligtvis kunde utsträcka sin undervisning till en eller annan klass nedanom det nuvarande oymnasium, hvarförutan rektor och kolega i Nikolai tvåklassiga skola möjligen kunde ingå såsom lärare vid det nya läroverket. Öfverlemnande frågan härom till K. M:ts nådiga godtfinnande.? Af de märkliga -ordalagen synes direktionens försigtighet uti att nalkas frågan om itminstone ett fullständigt läroverk. Då, vid inrättandet af ett nytt femklassigt läroverk, frågan om dess förbindelse med gymnasium låg så nära, att den svårligen kunde undvikas att vidröra, yttras blott: att inom direktionen den meningen blifvit framställd?; att den visserligen icke torde sakna skäl?; att ?den ur ekonomisk synpunkt synts fördelaktig?; att några lektorer möjligen kunde utsträcka sin undervisning?, och att Nikolai två lärare ?möjligen knonde begagnas?. Att slutligen öfverlemna frågan till K. M:ts nådiga godtfinnande? ådagalägger icke mycken benägenhet för saken, Det är icke AA NA