Aftonbladet – 20 mars 1866, sida 3

nit fram. Under dessa antaganden måste det vara högligen oriktigt att alldeles åsidosätta all organisation och öfning för någon del af beväringsmanskapet, utan måste hela den beväringsstyrka, som enligt beväringslagen är skyldig till krigstjenst, och hvilken styrka kan ökas med en årsklass; organiseras så, att den, hel och hållen eller till så stor del gom kinner samlas, kan genast insättas i gamla stammens leder, samt att denna styrka för sådant ändamål under de första beväringsåren bör hafva inhämtat de första elementerna i yrket. För minskande af kronans kostnader för dessa öfningar och besparande af folkets tid, vill jag, att med Schweiziska krigsinrättningarne till föresyn, de skola ordnas på följande sätt: 1:0 att beväringsmanskapet första året mönstras, distriktvis, inom områden afpassade ungefärligen efter de indelta kompaniernas stånd, i närvaro af kompanichefen approberas till krigstjenst af landshöfdingen, inskrifvas i kompanirullorna samt aflägga krigsmannaeden och indelas på visst korporalskap, med viss officer, underofficer eller förste korpöral till befälhafvare; att hvarje beväringsman, innan han hemförlofvas, erhåller en pompon, axelklaff, en knapp eller vapenplåt med sitt eget nummer samt kompaniets märke, regementets tecken cch färg uppå, att anlägga och bära så länge han är beväriogspligtig, men med skyldighet att detsamma efter beväringsårens slut återställa. 2:0 att dessa beväringsynglingar efter vid mönstringen meddelade ordres inställa sig hvarje söndag i åtta veckor under Juli, Augusti eller September månader, på utsatt samlingsställe inom korporalskapet, för att af korporalskapsbefälhafvaren, med biträde af en eller par soldater, undervisas ett par timmar före och ett par timmar efter gudstjensten i handgrepp och marsch, från hvilken skyldighet endast de befrias som tillhöra de högre läroanstalterna och der exerceras eller större skarpskytteföreningar (i städerna) och förete bevis af dess öfverbefälhafvare att de inhemtat det föreskrifna måttet af exercisfärdighet, samt fortfarande deltaga i dess vapenöfningar. Afven befrias derifrån sådane som inskrifvits som artilleribeväring, och manskapet ur de städer och distrikter, som äro anslagna till båtsmanshåll och tillhöra flottans beväringsområden samt förete bevis att de idka sjöfart. 3:0 att de som ådagalägga skicklighet af kompanichefen eller annan af honom dertill beordrad officer eller underofficer vid den inspektion som skall ske sista öfningsdagen, eller å annan dag kort derefter, ap proberas, hvilket i kompanirullan antecknas. 4:0 att beväringsmanskapet andra året inkallas till femton dagars möte med stammen å regementsmötesplatsen, hvarvid de som förra hösten blifvit approberade eller förete nyssnämnde exercisbevis, få omedelbart insättas i kompaniet, men de andra öfvas särskildt, och först i mån af visad färdighet insättas i stammens leder. De som utmärka sig i målskjutningarne belönas med premier. I 5:e att, för artilleriet, vid hvilket vapen exercisfärdighet naturligtvis icke på egen hand kan inhemtas, uttages bland bevärinoen från de städer, der artilleri är förlagdt, det nödiga antalet vid första mönstringen, efter frivilligt val, eller ålder, och öfvasl. vid regementet 8 dagar både 1:a och 2:a året, i öfrigt under samma vilkor som den öfriga beväringen. 6:e att, tillflottan anslås beväringen utur Blekinge, Södra Möre och Öland, samt Roslagen och Södertörn, äfvensom utur Bohusläns och Hallands skärgårdar och sjöstäderna, samt andra kustsocknar — och att de närmaste af dem andra året inkallas till flottans stationer att af flottans befäl öfvas i 15 daoar. — Den aflägsnare sjöbeväringen öfvas som hittills vid närmaste regemente. 7:e att beväringsmanskapets 3:e, 4:e,5:e och 6:e klasser undergå mönstringsupprop för kompanichefen eller hans närmaste man, ett eller flera korporalskap i sender, på utsatta ställen, någon af de dagar på sommaren, då 1:a klassens öfningar på samma l( ställe pågå. Kallelse till dessa mönstrin-j: gar utfärdas, efter regementschefens förslag, : af landshöfdingen, genom kungörelse. j J 8:e att, vid dessa tillfällen, rullorna komnetteras med sådana, från andra orter inlyttade, som hafva nummer vid annat kom-pani, och de antecknas, som anmälas hafva ! flyttat, samt de afföras, som afgått eller ! jenat ut. dem, som äro frånvarande, uppsättas förteckningar, som aflemnas tilll, kronobetj. ningen. 9:e att, utom under mötestiden andra lr iret, beväringsmanskapet icke erhåller nåson ersättning eller aflöning för dessa in-l, ställelser och att beväringsmännen bekläda, sig sjelfva, på sätt för landtstormen är afl: K. M:t föreslaget, samt att de derföre redan f vid 1:a mönstringen uppmanas att anlägga S in sådan klädedrögt, lika inom samma I rupp, som lämpar sig för militärbruk, men fter ortens smak (t. ex. jacka i Blekinge, s vit kortrock i Dalarne) — mot en ersätt-a ing, lika eller något högre än den somle mu bestås för skjortor och skodon, och ; wilken ersättning, vid mötet, 2:a året, ut-4 vetalas till alla dem som der inställa sig uniform. Genom denna princips faststälande skulle den sjelfomtanke på ändamålsnligaste sätt väckas och uppmuntras, som id ett försvarskrig äfven i detta hänseende rore önskvärd. 10:e att för begagnande vid söndagsexeriserna första året kronan består gamla xercisgevär, hvilka i sockenstugorna eller? kolhusen deremellan förvaras, och under 4 nötet, andra året, jemte goda gevär, äfven g h 0 n f jandoler och öfrig utredning, samt kapotter; ndra klädespersedlar bestås äfven dem om icke kunnat anskaffa den allmänna lrägten. Kostnaden, som nu utgör i runda tal: : rör beväringsmanskapets tvåe åriga vapenöfningar ........ 500,000 rdr. r för beklädnaden . 320,000 rdr. li s 18.000 rdr. Summa 838,000 rdr., Å för gevär .......... k kulle genom denna anordning blifvan e d educerad till: ör beväringsmanskapets ettåriga möte .... 250.000 rdr.