Aftonbladet – 17 mars 1866, sida 3

uUlall SYMIDOlSRKaA DOCKETP OCH Utan SERIES dr Ternström, som också ansåg nutiden minst skickad? att lagstifta i kyrkliga ärender, samt biskop Björck, som tyckte sig i de föregående tal:s yttranden finna en bekännelse framlysa att kyrkolagen behöfver en grundlig omarbetning, som skulle vidröra sjelfva principerna hvarpå den är byggd. Detta ansåg dock tal. högst betänkligt under den stora otrosström som går genom tiden. Deremot kunde behöfliga deknin. gar ske småningom på kyrkomötet. Utskottets bet. bifölls. Ekonomiutskottets mem. n:r 64, med sammanjemkningsförslag rörande utländningars rätt att i Sverge idka handel, handtverk och andra yrken, blef, på yrkande af prof. Ribbing och med vidblifvande af ståndets förra beslut, afslaget; hvaremot ståndet biföll samma utskotts memorial n:r 65, angående kommunalstyrelses rätt att erhålla ett exemplar af Sv. författningssamling, med frångående af vilkoret att K. M:t skulle meddela föreskrift om samlingens vård. Om mem. n:r 66, med förslag tilll voteringspropositionifråga om prebendepastoratens upphörande, utspann sig en ganska långvarig diskussion mellan dem som å ena sidan yrkade afslag å voteringspropositionen, emedan frågan redan skulle vara afgjord, såsom varande af privilegiinatur, och dem som å andra sidan ansågo en skrifvelse i ärendet till K. M:t icke med skäl kunna vägras, helst om den åtföljdes af en protestskrifvelse i sjelfva saken från högv. presteståndet. Tvisten slets genom votering med 21 mot 20, så att voteringspropositionen godkändes, hvaremot frågan om en separatskrifvelse skulle, såsom innefattande en ny motion, tills vidare bordläggas. Slutligen föredrogos och godkändes samma utskotts betänkande n:r 67, afstyrkande revision af trafiktaxan å Trollhätte kanal och slusslinier; n:r 68, afstyrkande fråga om skyldighet att deltaga i byggnad af småskolor å landet. N:r 69, tillstyrkande K. M:ts proposition om förändradt sätt för fjerdingsmans aflöning, afslogs, hvaremot afstyrkande till enskilda motioner i samma ämne bifölls. N:r 70, afstyrkande tillåtelse för åboer å hemman, som bergverk fått af kronan skatteköpa, att till sig lösa skatterätten godkändes. Borgareståndet. (Kl. 11 f. m.) Bankoutskottets mem. n:r 17, angående afskrifning af diskontlån, godkändes. N:r 18, afstyrkande väckta motioner om mottagande och invexling i riksbanken af enskilda bankers sedlar, blef afslaget med 45 röster mot 19, och antog ståndet 1 stället hr Nordenfalks reservation, som öfverlemnar bestämmandet -härom åt fullmäktiges bepröfvande. N:r 19, med anledning af återremiss af betänkandet om låneoch xreditivrörelsen, bifölls utom 2:a punkten, om kreditiv för sparbanker, hvilken afslogs. Lagutskottets betänkande n:r 33 godkändes. Sammansatta lagoch ekonomiutskottets betänkande n:r 3, afstyrkande motion om antagani af ny kyrkolag, blef af ståndet återremitteradt. Bondeståndet. (Kl. 10 f. m.) Fråga väcktes om att inbjuda ridderskapet och adeln samt borgareståndet attiförena sig i ståndets beslut att uppskjuta bestämmandet af Nordvestra jernbanans riktning genom Wermland, och blef denna fråga på v. talmannens begäran bordlagd till nästa plenum. Derefter blef bankoutskottets mem. n:r 17, angående afskrifning at åtskilliga vid diskontverket upptagna diskontlån, äfvensom af derstädes balanserade öfverräntor å dylika lån, föredraget och utan diskussion bifallet. Utskottets utlåtande n:r 18, afstyrkande väckta motioner om emottagande och invexling i rikets ständers bank af enskilde bankers sedlar m. m., föranledde en liflig diskussion. Carl Anders Larsson, som först erhöll ordet, framhöll att enskilda bankernas sedlar i allmänna rörelsen ega fullt och obetingadt förtroende, samt att frågan endast gällde sådana privatbanker som 1 hufvudstaden egde vexlingskontor. Den säkerhet som privatbankerna erbjuda för fullgörandet af sina förbindelser är betydligt och ojemförligt större än den säkerhet riksbanken erhåller för sina på reverser och vexlar utlemnade penningar. Frågan gäller här icke de enskilda bankernas fördel, utan den allmänna rörelsens underlättande. Stockholms enskilda bank, som har en grundfond af 1,000,000 rdr, rörer sig nu med 400 millioner årligen, nemligen 200 som gå in och en lika samma som går ut ur banken, och detta är just till följd deraf att vår riksbank icke är så organiserad som allmänna rörelsen fordrar, hvarigenom depositionen i denna bank hålles tillbaka. Om enskilda bankernas sedlar blefve indragna, skulle all rörelse afstanna och det vore omöjligt att existera, ty dessa banker hafva 20 millioner rdr utelöpande i allmänna rörelsen. Tal. yrkade derföre afslag å betänkandet samt bifall till den af friherre Nordenfalk afgifna reservation, af innehåll, att på fullmäktige må ankomma att tilllåta emottagande vid liqvider och insättningar i rikets banks diskontkontor utaf enskilda sedelutgifvande bankers sedlar, under de vilkor fullmäktige må föreskrifva. Anders Gudmunsson, Rundbäck, Liss Lars Olsson, Östman, Sven Bergström, Jan Andersson, Per Persson från Wermland och Andreas Eskilsson från Blekinge, biföllo dervid utskottets betänkande, dervid anförande 72 regeringsformen samt att riksbanken nu som hittills bör utgöra ett rikets ständers verk, som icke bör sammanblandas med andra penningeverk. Osäkerhet kan möjligen någon gång uppkomma och en penningkris inträffa som gör det svårt, om icke omöjligt, för privatbankerna att fullgöra sina förbindelser och i sådant fall vore det icke nyttigt att riksbanken hade sina affärer hopblandade med privatbankernas. Ett sådant steg som det nu förerlägna skulle i betydlig mån komma att trycka på den metalliska valutan. Ingen privatbankssedel borde derför ega rätt att inkomma genom riksbankens vexlingslucka. Rundbäck ansåg orsakerna till dessa motioner vara svårigheten för frivatbarkena att hålla sina större sedlar en ängre tid uti rörelsen. Här fanns för några år sedan en bank som hade depositioner för 14 millioner. Om nu deponenterna på en gång ansatt lenna bank, så hade densamma utan tvifvel vait nödsakad att inställa sina betalningar, ty dess omedelbart disponibla tillgångar svarade icke på långt när mot denna summa. arl Anders Larsson samt Lönnberg och Per Nilsson i Espö gendrefvo motståndarnes uppgifter och visade att här icke var frågan om Met annat än att få betala sina skulder med privatbankedlar och att icke mot privatbankssedlar få byta ig till silfver eller riksbankssedlar, samt att Rundbäcks uppgifter om att en enskild bank icke skulle kunnat fullgöra sina förbindelser om den lifvit bestormad, ej här kan tillämpas, emedan : lenna bank har fullt goda garantier för sin röelse. Alla våra banker hafva också visat sig: ullt tillförlitliga oeh förtjenta af allmänhetens örtroende. Per Nilsson i Espö hade helst ön-: kat att äfven riksbankens lånekontor i landsorerna måtte åläggas emottaga i betalning privat). jankssedlar, såvida dessa banker hade vexlingsontor i staden der lånekontoret är beläget. Uhr upplyste att förslaget, sådant det genom Vordenfalkg reservation framställts, ingalunda nedförde någon våda för riksbanken, utan tvertm en vinst, emedan penningar skulle fortare trömma in i banken och den kunde nästan medelbart, om så önskades, få privatbanksedarne förvandlade i riksbankssedlar, genom att ända sig till privatbankernas vexliugskontor. alaren såg i reservationen icke riåvaon vinet dm boger