Aftonbladet – 17 mars 1866, sida 3

SLallUtL GIDORIIUTS Al IA: — DAGENS PLENA. Ridderskapet och Adelnm. (KL, 10 f. m.) Föredrogs punktvis ekonomiutskottets betänkande n:r 56, i anledning af väckta motioner, anående undervisningen i elementarläroverken och dermed sammanhängande ämnen. I första punkten afstyrker utskottet, att elementarläroverkens nedersta klass förenas med folkskolan. Hr vw. Scheele yttrade sig i ett varmt föredrag för folkskolans höjande och klandrade utskottet derför, att det ej skänkt större utredning åt detta ämne, af så stor vigt för vårt fosterlands framtid, samt yrkade att punkten måtte återremitteras, på det utskottet måtte komma i tillfälle att egna sorgfälligare pröfning åt motionerna. Frih. Cederström fick genom riddarhussekreteraren den upplysning, att tre stånd bifallit utskottets hemställan i denna punkt och han ansåg således, att man ej borde upptaga tiden med någon längre diskussion, då adeln icke kunde ändra beslutet. Talaren ansåg för sin del, att man ej borde förrycka ståndpunkten mellan elementarläroverket och folkskolan. Yrkade bifall. Med honom instämde hrr Tornerhjelm och Huss. Hr Scheeles åsigter delades af grefve Sparre, frih. H. Hamilton och hr v. Koch, alla erkännande sig vara varma vänner af folkskolan och folkbildningen, men de ansågo att under nuvarande förhållanden man ej borde fästa afseende å motionerna, åt hvilkas goda syftning talaren gjorde rättvisa. Frih. Sprengtporten ansåg att man ej borde brådstörta vid genomdrifvandet af nya systemer och och yrkade bifall. Hr v. Scheele bemötte de talare, som uppträdt med anmärkningar mot hans yttrade åsigter, hvarefter punkten vid framställd proposition bifölls. . id sjette punkten — i hvilken utskottet tillstyrker en underd. skrifvelse till K. M:t med anhållan om den ändring i läroverksstadgan, så att lärjunge, som läser latin, må kunna befrias från läsandet af grekiska, mot det han på de från grekiskan lediga timmarne undervisas enligt lärares föreskrift — uppstod någon diskussion. Hr Ehrenbora förklarade sig på åtskilliga skäl vara emot att grekiska språket skulle upphöra att vara till principen obligatoriskt i elementarläroverken, ty härmed gjorde man läroverken sannerligen ej någon tjenst. Talaren yrkace derför, att utskottets hemställan måtte afslås, helst det ej väl vore fullt tillständigt af ständerna att nu återigen aflåta en skrifvelse, sedan K. M:t nyligen förklarat läroverkskollegierra, att K. M:ts beslut i ämnet vore fattadt. Hr Huss instämde och ansåg att det vore på tid att man upphörde med de oupphörliga förändringarne i den offentliga undervisningen, riksdag efter riksdag. Hr O. vom Knorring och A. 2lornerhjelm yrkade också afslag. Hr E. Fåhreus fann sig af praktiska och pedazogiska2 skäl uppmanad att yrka afslag å utskottets hemställan. Någon afgudadyrkan hyste talaren derför icke för de klassiska språken. Grefve E. Sparre varnade för att lyssna till detta skrän mot de klassiska -språken, af hvilka talaren för sin del haft så ofantligt stor nytta; yrkade afslag. Hr von Scheele ansåg, att stor villervalla skulle komma att uppstå i undervisningen, om utskottets förslag bifölles, ja den klassiska bildningen skulle derigenom få nådestöten. Grefve de la Gardie åberopade sin reservation och yrkade afslag. Grefve Björnstjerna försvarade utskottets förslag, af hvilket man nu gjort så mycket väsen, fastän det ej var så länge sedan grekiskan icke behöfde läsas, om en lärjunges målsman så önskade, och tal. var öfvertygad derom att den tid ej vore bortkastad som den från grekiskans läsande dispenserade lärjungen använde på studiet af t. ex. kemien och engelska språket. Tal. medgaf att grekiska språket nog kunde vara af nytta, dock blott för dem som komme i tillfälle att fortsätta sina studier, som blefve vetenskapsmän, men dessa torde väl höra till fåtalet i vårt land. Yrkade bifall. Frih. Hugo Hamilton yrkade också afslag å utgkottets hemställan, framdragande exempel från flera länder, som företrädesvis kallas fria och praktiska, i hvilka de klassiska språkens studium bedrifves med största pietet. Grefve Mörner hade ej kunnat bli öfvertygad om, att dispensen från grekiskan skulle bringa skolan olyc-. ka, tvertom ansäg han att grekiskans läsande ej borde vara absolut föreskrifvet samt att skollärarne verkligen borde gifva efter för den i förevarande hänseende uppenbarade allmänna önskan. Yrkade bifall. Hr R. V. Tornerhjelm ansåg också, att man borde lyssna till den allmänna rösten ; han yrkade bifall, Diskussionen afbröts nu sedan landtmarskalken förklarat att flera talare anmält sig till aftonens plenum, Ståndet åtskildes kl. straxt efter 3. Presteståndet, (KL. 10 f. m.) Föredrogs bankoutskottets betänkande n:r 18, afstyrkande motioner om emottagande och invexling i riksbanken af enskilda bankens sedlar. för bifall till utskottets åsigt i ämnet yttrade sig prostarne Palmlund och Melen, år Björkman, prof. Agardh och biskop Annerstedt, anseende den föreslagna åtgärden kunna medföra olägenheter och vid möjligen inträffande kriser vådor för riksbanken. Dr Sandberg instämde i hufvudsaken, men ville ha beslutet att lyda så, att motionerna icke böra till någon rikets ständers åtgärd föranleda, viljande dermed ötverlemna åt bankens tjenstemän att på eget ansvar gå allmänheten tillhanda, men förhindra attnågot stadgande om en sådan skyldighet skulle i bankoreglementet inflyta. För antagande af en betänkandet vidfogad reservation, af innehåll att det må öfverlemnas till bankofullmäktige att efter sig företeende omständigheter medgifva rätt för riksbanken att emottaga privatbankssedlar under för riksbanlenge säkerhet hetrvogande vilkar vttrada die