Aftonbladet – 17 mars 1866, sida 2

— Djurplågeri. Från Jönköping skrifves i sednaste numret af Jönköpings Tidning: Man har i dagarne här haft en syn af den mest sorgliga beskaffenhet, nemligen ett menageri eller samling af utländska, mer eller mindre märkliga djur, hvilka i den stränga kölden voro uppställda dels i burar och dels vid bindslen på en öppen gård, utan annat tak öfver sig, än ett söndrigt tygstycke, och hvilkas af frost och hundarrande och utpinade lemmar erbjödo den edröfligaste anblick. Det är i sanning rätt beklagligt, att, när vår lagstiftning ändtligen för några år sedan värdigades taga de arma djuren i försvar och en lag mot djurplågeri utfärdades, man ej äfven lät i denna lag inflyta ett förbud mot krin; släpandet af utländska djur, hvilkas ovana vid vårt klimat och fångenskap, äfven utom den omenskliga behandling, för hvilken de mestadels äro utsatta af sina förare, måste för de stackars djuren vara en ständig pina. Ginge ocksä vi svenskar miste om åsynen af lefvande lejon eller tigrar m. m., så vore detta väl ej så särdeles farligt; hvaremot mensklighet och ömsinthet ej såsom nu skulle såras af den hårda behandling, de kringforslade djuren, utan annat ändamål än tillfredsställandet af åskådarnes nyfikenhet och förevisarnes vinningslystnad, måste utstå. Emellertid fick man jemväl i afseende äå det omtalade menageriet under detsammas härvaro iakttaga Försynens underliga vägar, ty djuren, som äfven om nätterna stodo ute på gården i köld och yrväder, förblefvo vid lif, under det att deras egare, som tillbragte sina nätter i ett varmt rum, dog af förkylning!