les ny för henne; han var nu hvarken poe tisk, eller romantisk, eller kritisk: han ta lede blott om London och teatrarne och skådespelarne. Han hade den fördelen at tala om allt detta efter egen erfarenhet, di mrs Gibson blott hört talas derom vic Towers, ty Osborne hade rest upp til London för att höra den eller den sånger skan, eller se det eller det nya skådespelet Deremot hade mrs Gibson den fördelen at bättr: kunna lägga sina ord, djerfvare före till torgs hvad hon hört, och använda dettt så att man kunde tro hennes omdömen vart grundade på egna iakttagelser; då de : sjelfva verket blott voro citationer. Då mar till exempel talade om en ryktbar italiensk sångerskas studerade sätt och föga natur liga manår, sade hon: Märkte. ni ej hurn hon ständigt ryckte på axlarne och knäppte ihop händerna, in nan hon tog en hög ton?! Hvarvid hen nes åhörare nödvändigt borde tro att mrs Gibson sjelf bemärkt denna ovana hos skådespelerskan. Molly, som nu hade tem. ligen god reda på huru hennes styfmoder tillbragt de sednare åren före sitt giftermål. åhörde samtalet med icke liten förundran. men kom slutligen till det resultat att hon måtte missförstå hvad som sades, emedan hon lånade största delen af sin uppmärksamhet åt Roger, hvars frågor och anmärkningar hon också skulle besvara. Osborne här var emellertid ej densamma som Osborne hos sin mor, i hemmet. Roger såg att hon emellanåt betraktade hans broder. Tycker ni att min bror ser sjuk ut? sade han sakta. Nej — icke just det. Men han är icke frisk. Både min far och jag äro oroliga öfver honom. Hans resa till utlandet mera skadade än gagnade