Aftonbladet – 9 mars 1866, sida 3

— Jo, men jag trodde sannerligen icke att en konungs död kunde göra ett så djup! Jintryck på er. — Men begriper ni då inte, vi voro ju Itva för att uppbära det allmänna hatet ... nu får jag bära hela bördan ensam! En bland oppositionsmännen i franska llagstiftande kåren, den bekante Glais-Bizoin, hade för någon tid sedan inlemnat till en af Paris teatrar ett af honom författadt stycke: Le vrai courage, hvilket blef förbjudet att uppföras i Frankrike. Den heder värde representanten för Cötes-du-Nord lät då trycka sin komedi och dedicerade den till sina embetsbröder i lagstiftande kåren. Nyligen mötte hr Glais-Bizoin i Palais Bourbon statsministern Rouher, tillhvilken han lemnade ett exemplar af sin komedi. Såsom ni vet har jag ej kunnat få pjesen spelad. Förlidet år försäkrade ni mig Idock, i ert svar på ett af mina tel, att vi hade alla nödiga friheter.4 Men, min bäste hr Glais-BizoinX, svarade hr Rouher, det är väl inte nödigt, att teatern beröfvar:lagstiftande kåren en af dess bästa talare. Man kän ej gerna svara artigare. Naturligtvis var det före adressdebatten, som hr: Rouber var så der artig mot hr GlaisBizoin. Bismarck är oupphörligt i farten, som man säger. Hans fugdemän ha nyligen af hans namn bildat ett nytt verbum?: (bismarcken4, — betydelsen af att vara gebismarckt vilja vi ej tolka — och ordet har också vunnit burskap i franska skämttidningar, der man då och då finner Sbismarquert användt. Men det är ej nog med detta. Nyligen gaf man iMinchen en fars med namnet SKreti und Pleti4, i hvilken förekommer några uttryck, som föranledt diplomatiska reklamationer. I dialogen yttrades nemligen följande: : Hvem är för närvårande den störste kort: spelaren24 Bismarck. 4 Hvarför det? tJo, en spelare har svårt nog att vinna med fyra kungar, men Bismarck spelar med blott en och vinner ändå alltid. Preussiska ministern vidibaierska hofvet, prinsen af Reuss, som öfvervar representationen af denna pjes, har ansett sig tvungen att protestera mot det mindre vördnedsfulla sätt, hvarpå konung Wilhelm blifvit behandlad. Följden blef; att det ofvan citeradö stycket i dialogen blef struket. E Jacques Offenbach är musikens Alexandre Dumas, säga Parisertidningarne, hans produktivitet har inga gränser. Medan Varitetea efter Densköna Helena spelar hans nya opera tBlåskägg4 och Bouffes Parisiens efter hans operette tHerdarne gifver sOrfeus i urderjorden4, är Offenbach i full verk: samhet. . Han är för närvarande sysselsatt att skrifva musik till ef stor opera: Ro binson Crusoe4, med text af Cremieux och Cormon, för Opera Comique; vidare Lifvet i Paris4, operett i fem-akter, med text af Meilhac och Halvy, för Palais Royal; vidäre Borgaren adelsmant, af Moliere, satt i musik för Porte-Saint Martin; vidare en opera-bouffa för: Variets, hvars pamn dock ännu är obestämdt, samt slutligen tre små operetter i en akt. Om den lycklige upptäckaren af Kaliforniens guldrikedomar meddela de amerikanska tidningarne följande sorgliga underrättelse: Den man, som upptäckte guldminorna i Kalifornien; nu en gammal man vid namn Butter, befinner sig för närvarande i Washington, för att hos Förenta Staternas regering anhålla om något understöd, då han ju genom sin upptäckt kan sägas ba ojört Amerika stora tjenster. Mannen hade aldrig samlat någon större förmögenhet, men hans frikostighet mot de amerikanare, som emigrerat till: guldlandet, lär ba gjort att han nu befinner sig i utblottadt tillstånd. Sutter gar hvarje dag till Capitoium, beledsagad dit åtminstone af välönskningar och sympatier från hvar och en som känner till Kaliforniens historia. Schweizare ill födseln har han gripits af en oemotståndI ig hemlängtan, och denne man, fom gafl. anledning till att så månea millioner kommo rörelse, tigger nu penningar för att komma tillfälle att resa hem till sitt land. hi le.