Aftonbladet – 9 mars 1866, sida 2

stilla på iskanten, under det han omsvärmats af ett stort antal flygande kråkor, hvilka under ständigt kraxande från vattenbrynet uppfångade småfisk som de sedermera flygande öfver örnen nedsläppte, framför och ikring denne, hvilken sedermera i allt lugn setts förtära denna af de förskrämda undersåtarne till luftens konung i underdånighet framburna tribut. (D. A.) — Ertappad bedragare. Jönköpings Tidniog för förk onsdag berättar: I Stockholmstidningarne och länskungörelserna har efterlysts en bedragare vid namn Svante Gjertz, hvilken från hufvudstaden afvikit, efter att hos tvenne grosshandlare derstädes ha genom falska papper lyckats tillnarra sig ett penningbelopp af tillsammans. 4250 rdr. Gjertz, som förut varit bokhållare på Eds bruk, har i Stockholm utgifvit sig vara löjtnant och heta A. von Bergen. Telegrammer efter rymmaren ha afsändts till åtskilliga utrikes orter, äfvensom hans fotografiporträtt i många exemplar blifvit tillsräldt polismyndigheterna i de städer, hvilka han under sin resa antegits kunna passera. Redan i tisdags förra veckan sågs, å teaterkällaren här i Jönköping, efter spektaklets slut en främmende person, hvilken, uppgifvande sig heta Arvidsson, helt oförsynt sökte j formerab.kantskap med åtskilliga andra : spisgäster, hvilka af honom undfägnades med champagne och erinrades om gamla, förment gemensamma minnen. Hans uppgifter höllo dock icke riktigt streck, och åtskilliga misstankar hade redan börjat vakna mot honom, då han plötsligt försvann. Man fick sedan skäl att antaga, det den generöse herrn var just den i dagarne efterlyste bokhållaren Svante Gjertz, hvarföre spaningar efter honom började anställas, och kröntes dessa pa slutligen med den framgång, att bedragaren i går af polisen ertoppades här på förstaden och affördes: till poliskontoret, der förhör med honom anställdes, och hvarvid han erkände sig. vara den efterspanade brottslingen. Vid hos honom anställd visitation befanns han: ännu innebafva en summa af 3374 rår 59 öre, — Gjertz är införpassad till härvarande cellfängelse. — Tullen på lifsmedel. Under rubrik några upplysningar angående tulluppbörd, sjöfart och utförsel i städerna Göteborg, Warberg, Helsingborg, Landskrona, Malmö och Ystad till Februari månads slut 1866, jemförda medenahanda förhållanden vid samma tid 1865, läser man i gårdagens Posttidning: 1865. 1866. Inkomm. uppbörd rdr 473 583. 526 330. Utgående uppbörd , 48355. 8 614. Inklarerade fartyg st. 84. 243. Utklarerade dito , 69. 253. Utförsel: af Spanmål k.f. 313 626. 736113. Kreatur, nötboskap st. 26. 855. sär får 0. 30. . svin ? 0. 162. Kött etr — 121. 50. Fläsk 201. 2473. Smör 25,58. 195,77. Ost 0,90. 25,58. Plankor och bräder k.f. 229 932. 353891. Jern och stål ctr 16100. 76350. Hvad härvid synnerligen förtjenar uppmärksammas är den ganska betydliga tillväxten i utförsel af landtmannaprodukter. Spanmål har väl länge utgjort föremål för sådan utförsel; och ehuru årets stegring i denna rörelse i betydlig mån torde hafva sin grund i den blida väderlek, som utmärkte första månaderna och som tillät obehindrad sjöfart; utgör i allt fall den mer än fördubblade utförseln af spanmål ett fak-: tum, som väsentligt bidrager både till förklaring al spanmålsprisens förhöjning och till den bättre mening om vårt landtbruk, hvilken onekligen på sista tiden inträdt. Anhu mera glädjande i detta för landet så högst vigtiga hänseende är företeelsen af en stigande export utaf våra ladugårdsprodukter. Denna export, så ny och i följd deraf ännu så föga ordnad, har l:kväl redan under årets två första månader från några få hamnar uppgått, efter låg beräkning, till mer än 200,000 rdrs värde, Den rätta väg, på hvilken Sverges förnämsta näring kan och måste framgå, har, länge insedd, nu blilvit inslagen. Sverges icke jordegande befolkning skall få vidkännas stegradt pris äå sina första lifsförnödenheter, i den mån dessa söka främmande och mer lönande marknader; men ingen god medborgare skall klaga deröfver. Hvad deremot med allt skäl skulle öfverklagas vore om svenske jordbrukaren icke nöjde sig med den vinst en sådan fri täflan skänker, utan tillika och på samma gång i skyddstullar sökte ett konstladt sätt för att kunna beskatta den inhemske förbrukaren. Vill den svenske jordbrukaren för sitt bättre beredda smör, för sin gödboskap och öfverhufvud för sina produkter här hemma betinga sig det högre pris, som motsvarar hvad han, efter afdrag för frakt och handelsomkostnader, kan erhålla t. ex. i England, så må han väl ock unna den icke jordbrukande befolkningen att få från Finland och andra Östersjöprovinser inköpa dylika, men sämre produkter efter deras pris, tillökadt med frakt och