Aftonbladet – 7 mars 1866, sida 3

I RIKSDAGEN. DAGENS PLENA. RBidderskapet och adeln. (KL 10 f. m.) ). Efter protokollsjustering föredrogs lagutskottet betänkande n:r 15, i anledning af väckta motio ner om ändringar i domstolsinrättningen å landet Utskottets förslag med anledning af Sve Hanssons motion rörande ändringar i de för val barhet till nämndeman stadgade qvalifikationer återremitterades på yrkande af hrr von Koh von Gegerfelt och Olivecrona, frih. Leuhusen oci grefve Sparre. Hr von Koch önskade att blant valqvalifikationerna skulle ingå den, att de som kan väljas skall också vara valbar till leda mot i kommunalstämma. Med anledning af Sven Hanssons motion före. slår utskottet en nedsättning i det domföra an talet nämndemän, i det vid alla andra förrättnin. gar än lagtima ting häradsrätt skulle vara dom. för då tre nämndemän, jemte häradshöfding äro närvarande. Hr Olivecrona yrkade afslag i denna punkt, emedan offentligheten blefve fö; ringa och med afseende å jordatvister tre nämn demän ej kunde antagas ega den nödiga lokal kännedom som det nu vid nämnde författningar närvarande större antalet nämndemän kan antagas ega, samt äfven emedan allmogen skulle bli missnöjd om antalet skulle bestämmas så lägt som nu föreslagits. Friherrarne Leuhusen och Leijonhufvud, hrr von Gegerfelt, Ramsay och Nordenfalk delade dessa åsigter. Grefve Sparre omfattade utskottets förslag och ansåg det få orimligt begärdt att 7 personer skola vara närvarande vid en hop ärenden af ringa vigt, dem häradsrätten kan kommaatt behandla,göra långa resor för de största obetydligheter o. 8. v. Ville medgifva en återremiss, dock blott med afseende på nämndemännensantal vid jordatvister, vid hvilkas afgörande 7 nämndemän kunde vara af nytta. Hr Nordenfalk ansåg att man genom minskandet af nämndens antal snart skulle komina till borttagandet af nämnden helt och hållet, en åtgärd för hvilken han måste varna; yrkade afslag. Med denne tal. instämde hr Dalman. Punkten afslogs. I följande punkter tillstyrker utskottet, med anledning af väckt motion, ten skrifvelse till K. M:t med begäran att K. M:t ville vidtaga nödiga åtärder för att förbereda och för riksdagen framlägga förslag till förändring i häradsrätternas arbetssätt. Hr Nordenfalk ansåg nyttigt om en skrifvelse i ofvannämnda syftning aflätes till K. M:t, dock hade i sammanhang dermed bort påpekas nödvändigheten af ett förändradt löningssätt för landtdomare. För skrifvelses aflåtande yttrade sig vidare grefve Sparre, som dock ej ansåg lämpligt att röra vid lJandtdomrarnes afiöningssätt, hr Dalman och hr v. Koch. Hr v. Gegerfelt kunde ej finna den åsyftade åtgärden ändamålsenlig eller behöflig ; regeringen skulle nog sjelf taga initiativ i detta hänseende och för öfrigt väntade man ju på det nya förslaget till rättegångsbalk. Tal. yrkade derför afslag. Med honom instämde hr Ramsay. Punkten bifölls. Öfriga punkteri detta betänkande, alla afstyrkande, godkändes utan diskussion. Derefter föredrogs lagutskottets utlåtande n:r 16, tillstyrkande i två punkter väckt motion om upphörande af frälsemans särskilda forum. Vid första punkten, eller sjelfva lagförslaget, uppädde hr Ramsay, som yrkade afslag och framställde ett annat förslag till lag, gående ut derpå att ståndet skulle afstå från sitt forum i brottmål, å hvilket han yrkade proposition; talaren ansåg denna adelns särskilda jurisdiktion vara af synnerligt stort värde och ej föranleda några olägenheter, såsom motionärerna påstått. En sådan fördel borde man ej skänka bort. Med talaren instämde frih. Leuhusen, frih. Rud. Cederström och grefve Liljenerantz. Hr Olivecrona förklarade att han ej skulle ha något emot om ståndet afsloge utskottets förslag och stannade qvar vid det gamla; men då många af ledamöterna ej torde vara nöjda härmed, yrkade han bifall till sin reservation. För bifall till utskottets förslag yttrade sig hrv. Gegerfelt, som ansåg att adeln ej hade några fördelar af sitt särskilda forum och vore det en förmån, så borde adeln afstå från den, då ej alla medborgare egde densamma. Grefve Sparre, hrr Dalman och Treffenberg instämde och yrkade bifall till utskottets förslag. Endast hr Roos yrkade afslag. Hr Olivecrona slöt sig till hr Ramsays förslag. Först begärdes votering om huruvida bifall eller atslag skulle blifva kontraproposition till hr Ramsays förslag, och afgjordes med 92 röster mot 46, att afslag skulle bli kon;raproposition. I hufvudvoteringen segrade hr Ramsays förslag med 64 röster mot 42. Hr Vult v. Steyern reserverade sig mot denna itgång, förklarande att han röstat för bifall vid votering om kontrapropositionen. Andra punkten återremitterades efter denna utsång, på yrkande af hr Ramsay. , tndet åtskildes kl. 3 och sammanträder åter sl. 6. Presteståndet.