Aftonbladet – 6 mars 1866, sida 3

dem medgifvet att bestämma huru stor del: den i 8 fastställda annuitet skall såso ränta i obligationerna utsättas, dock må denn ränta ej i något fall bestämmas öfver fyra oc en half procent.? Här hafva riksgäldskontorets fullmäktig uppenbarligen lätit sig angeläget vara a förhindra räntefotens förhöjning utöfver 4! proc., och det kan väl icke äfven i dett fall sägas hafva berott på läångifvarne -Igunstiga förklarande? Vi tro i hvarje fal att frågan om räntefoten är af nog stor be tydelse för att icke slumpvis öfverlemnas å ena parten att bestämmas, och beviset fö r Jatt man äfven i detta särskilda fall diskute -Jrat frågan, ligger uti G. H. T:s yttrand att just detta vilkor var af lånets öfvertagar läskadt?. Under sådana bedröfliga förhållan Iden är naturligen diskussionen om den sa Iken slutad, men ingalunda kunna vi ilikhe I med G. H. T. finna det ?vara alldeles i sit ordning att långifva ne ensamme beslämm: räntefoten?. Tvärtom bestämmer ofta i andr: länder låntagaren räntefoten och låter lån bjudarne bestämma kapitalrabatten. I ÅG. H. T. finner fortfarande den oft: Jåberopade tabellen ur Economist, son skulle visa hur förträffligt det s. k. engelske lånet var, i jemförelse med åtskilliga andra. bevisande i hvilket afseende G. H. T. an fört följande: . ?Vi påminna här åter om det ofvannämnda exemplet rörande Danmark, emedan det synes oss ega mycken vigt vid detta tillfälle. Oaktadt Danmarks 3-procents-papper länge stått öfver 80 (eller 12 å 15 proc. högre än de franska 3-procents-papperen), beqvämade det sig likväl att i Februari 1863 upptaga ett i proc:s jernvägslån till 91 samt i Januari 1864 ett 5 procen:s lån till 93, och har detta — besynnerligt nog, det erkänna vi — alldeles icke inverkat på de äldre 3-proc.-obligationerna. Aftonbladets författare anmärker härtill, att Danmarks senare län var ett krigslån, och detta hafva vi ej heller förbisett. Men Danmarks äldre lån berodde ju också på statens kredit.? Den uttryckta förvåningen öfver att det danska äldsta 3-procent-lånet fortfarande står högt,torde minskas om man tager i betraktande att af detta lån, som upptogs 1825, och då utgjorde 4,840,000, genom utlottning blifvit förminskadt tillk 2,223,000, så torde den betydligt ökade sannolikheten, att genom utlottning erhålla en tillökning motsvarande 25 proc. af i dessa papper nedlagda kapital, på ett tillfredsställande sätt förklare, att: dessa papper noteras till 80 proc. En annan förklaringsgrund torde igenfinnas deruti, att Rothschildarne besörjer detta lån, och de förmå mycket i afseende på upprätthållandet af kursen på de Papper som intressera dem. Icke desto mindre affekterades äfven detta lån rätt betydligt under det danska kriget, men det är temligen påtagligt, att ett för 40 år sedan upptaget lån, ej gerna kan nedgå i noteringen i samma proportion, som vilkoren måste ställa sig för ett lån, som upptages då krig står för dörren, hvilket var fallet med Danmarks 5 procent-lån år 1864. Vi kunna således icke acceptera jemförelsen med Danmark, då omständigheterna voro så väsentligen skiljaktiga. Öch hvad beträffar i öfigt den uppgitt att ?Sverge år 1864 upplagit ett lån, stort 2,223,000 i England, om blifvit emitteradt till 92!2 proc.?, hvilet skulle visa att svenska papperen åtnjöto len fördelaktiga räntefoten a. 4910 procent, å är hela uppgiften på det bedröfligaste anställd, derigenom att kanske knappt två ;rocent utaf hela lånes.mman blef säld till len uppgifna emissionskursen! Vidare förekommer i afseende på den jemförelse, af wvilken man velat draga så lysande resulater för det s. k. engelska lånet, ätt detta ån är upptaget på 54 år, hvaremot det yska skall återbetalas inom 37 år, det gyptiska inom 15 år, Donaufurstendömenas nom 23 år, hvilket allt måste utöfva ett tort inflytande på de olika kursnoterinarne. Med afseende å ett af de uppgifna ånen, nemligen till Bolivia, torde jemförelen vara ofullständig, ty det har troligtvis ikaledes totalt misslyckats, emedan det icke genfinnes bland de noterade statslånen. Vi anse oss således hafva visat att den emtörelse mellan det se. k. engelska I net f år 1864 och åtskilliga andra lån icke leRR ee a KOSKUE er till något resultat, emedan flere fektorer 70 mycket olika, och dessutom hafva de esta andra lånen verkligen blifvit upptagna enom försäl ning uti fondmarknaden, hvilet icke blef händelsen med det svenskngelska lånet. Huruvida anledningen till et ogynnsamma resultatet för sökas uti en ETERN ESA RT i en