Aftonbladet – 5 mars 1866, sida 3

I Å Iden påfliga statsskulden m. m. Rörande första punkten förklarade LaI marmora, att Frankrike och Italien icke uppfattade September-fördraget på samma I sätt, men att de likväl skulle hålla det lojalt. Frankrike hade visserligen erbjudit påfven en legion om 1200 man, hvilka skulle bibehålla sin franska nationalitet; men erkände likväl icke någon solidaritet med denna legion. Rörande den påfliga statsskulden förklarade finansministern Scialoja, att ännu ingenting vore afgjordt, emedan påfliga regeringen ännu icke vill erkänna konungariket Italien. Derpå uttalade Lamarmora den åsigten, att Halien utan att frukta för följderna kunde inlåta sig i ett krig med Österrike. Härpå förklarade na Miaghetti och Ricasoli att de byste tillit till ministrarne, och vid den derpå följande omröstningen förklarade kammaren med 181 röster imot 150 sin tillit till ministöen på grund at dess politiska och administrativä förbättringar, men förbehöll sig en särskild pröfning af dess finavsplån (som går ut på ett grundskatten skall fastställas och den nuvarande förmögenhetsskatten förändras : till en verklig inkomstskatt, d. v. 8. et fast procent öfyer hela landet, med en förhöjnisg af nära 50 millioner lires) och antog med 328:röster mot.58 den provisoriska bevillninven för två månader... Ministörens hestånd är således tillsvidare batryggadt, och på samma gång ha italie-: narne gifvit ett nytt bevis på sin fosterlandskänsla och sitt praktiska sinne. Som finanr ! sernas tillstånd är den unga. statens svaga l! punkt, och man i trots af alla möjliga be; sparingar och de nya skatterna ändå har ett defieit på 80 millioner lires, ämnar roan 1 på enskild väg samla en så stor summa till lt afbetalning af statsskulden, att brislen deri-: genom skall betäckas. I spetsen för denna )! insamling stå prinsen af Carignan jemte , flera senatorer och deputerade: Man bör-11 E 1 t S 1 J 1 Il jade i Turin och Milano, och på få dagar -insamlades 25 millioner lires. En bankir i Milano gaf ensam 100,000 lires, men man hår sett tecknas ända till femdubbla beloppet, F Genua har man visat stort nit, och södra Italien tänker icke stanna efter. Icke blott rika privatpersoner lemåa bidrag, utan man ämnar dels införa en frivillig beskattning, dels låta kommunerna teckna sig för större bidreg,. som på vänligt sätt fördelas på in( Å vånarne. ; ÖSTERRIKE. t Kejsaren mottog den 27 Februari i Pesth deputationerna från ungerska landtdagens i båda kamrar, hvilka fill honom öfverlemnade svarsadressen påtroptalet. Till öfver. : husets deputerade svarade han: atthan inom 1 kort skulle meddela sitt beslut genom -ett! reskript, och hoppades att magnaterha skola ; genom sin klokhet möjliggöra den afsedda , föreoningen, samt tillade att han. tagit ini lc tiativet dertill men. likväl. vore. fullt beslu-t ten att icke gå längre än som: vore förenr ligt med hans herrskarepligter och. rikets! välfärd, och ä ven till underhusets deputation yttrade han sin öfvertygelse att för hela monarkiens intresse nödgasvidhålla de: grundsatser han uttalat i trontalet. ö ( f DONAUFURSTENDÖMENA:. Z 8 k Vv jö S I Om revolutionen i Dönaufurstendömena, ha vi nu erhållit några detaljer, som kasta; ett något klarare ljus öfver händelserna af den 22 Februaris Furst Kusa tillfångatogs, enligt sammenstämmande uppgifter för att beskydda honom mot öfverväld från folkets .sida, om natten och tvangs att OT regeringen, hvarpå ev interimsregering tillsattes med general Galesco i spetsen. På aftonen var staden festligt illuminerad, allt var lugnat och folket jublade. -Fursten skref ett bref till sin fordne vän Galesco, hvarils han bad honom om tillätelse ätt begifva sig li till utlandet, och fördes derefter till pålath set Cotröceni, der han mottog besök af flera utländska sändebud. Hans gemål, furstinnan Helena, tödd Rosetti, hade: tagit sin tillflykt till general Davitas: bostad och vidtog genast förberedelser till afresa. Den 25 Februari afsade han sig skriftligen och frivilligt regentvärdigheten: Strax derpå utfärdades en befallinng om hans transpor-9 terande under militärisk bevakning till Cronstadt i Siebenbärgen. ; Före afresan skall han ha skrifvit ytteri a ec q 8 ligare ett bref till Galesco, hvari: han förklarar för förrädare hvarje rumän, söm ej vill hålla fast vid folksuveränitetensgrundsatser och; arbeta för de af nationalförsamlingen antagna principer. Om det pr telegraf cmtalade misslyckade försöket till flykt skett redan i Bukarest f eller sednare synes icke af föreliggande berättelser, men emellertid har provisoriska regeringen med anledning deraf i nationalförsamlingen förklarst att han skulle blile försatt på fri fot, så framt han förklarade sig villig att begifva sig utom landet. d Med undantag af öfverste Baralambi, ha lp provisoriska regeringens alla ledamöterförut 1 innehaft vigtiga platser. Galesco är ansedd E som en af landets. rättrådigaste politiska !b män, är en af cheferna för det liberala partiet och var medlem af provisoriska regelp ringen år 1848. Lascar Katargi, f. d. vicelp president i den deputerade kammare, somllh upplöstes vid. statsstrecket 1864 och nära vi beslägtad med den minister af samma namn, w som mördades 1862. D: Ghika, inrikesmife nister, har stor popularitet i Bukarest. — J. Ghika, utrikesminister, f. d. president i ministerrådet, f. d. president i kammaren, har gjort sig känd som utmärkt administrator. lut Kantacuzena, justitieminister, har en gång förut varit minister. Rosetti, undervisnings-m minister, är en af de verksammaste i proH gressistpartiet. Muvrogeni är en för sin stora redlighet väl känd f. d. minister. ne Sedan furst Kusa sålunda numera afträdtm från skådeplatsen och grefven af Flandern hr bestämdt vägrat mottaga den honom er-11j; bjudna hospodarvärdigheten, uppstår fråf gan om hvem gom skall öfvertaga regerinrä gen i furstendömena. Turkiet har särskildt fö protesterat mot valet af en europeisk prins. ut Kusas anhängare önska helst att landet)St skall besättas af Österrike och Ryssland) samt att den administrativa ledningen upp-sk drages åt en internationel komitå, bestå-af ende af ombud från alla stormakterna. mi Men i Paris sätter man större förtroende ch