Aftonbladet – 3 mars 1866, sida 3

vägen att fästa någon uppmärksamhet vid dess hjerteutgjutelser ; de visa, under nämnda förutsättning, både att man i Petersburg förblifvit sina traditionella syften trogen, och hur man nu uppskattar de förenade rikenas anseende och makt; det kan endast vara en mycket låg värdering af vår nuvarande politiska betydenhet i förening med den föreställningen, att vår sorglösa ro är orubblig, som föranledt dessa obesvärade och närgångna råd. Karakteristisk för det politiska lifvets art och lynne i Danmark är den betydande mängden af historiskt-kritiska ströskrifter. Då den naturligtvis måste förutsätta köpoch läslust hos allmänheten i ett omfång, som åtminstone nödtorftigt betryggar denna litteraturgrens ekonomiska bärighet, kan man härifrån sluta till ett vigtigt faktum, nemligen det, att allmänheten erfar behofvet af denna kontinuitet i uppfattning och kännedom af landets politiska utveckling, som utgör den politiska bildningens kärna och är ett så vigtigt vilkor för det riktiga bedömandet af de frågor, som dag efter annan träda fram och lägga beslag på deras uppmärksamhet, som a: pligt eller intresse befatta sig med offentliga angelägenheter. Till de dussintal ströskrifter, som framkallats af det sista olyckliga kriget, har nu ytterligare kommit Endnu et Tilbageblik paa Danmarks Ulykke, en välskrifven och ganska läsvärd afbandling, slutande med den maningen, att hos stamfränderna i porr söka det bistånd till frihetens och sjelfständighetens skydd, som der och endast der stär att finna. Den berömde filologen och f. d. ministern Joh. Nic. Madvig har i en liten, men med vanlig grundlighet och skarpsinne utförd betraktelse tagit personalunionens leda spöke i skärskådande och, som han sjelf yttrar, Ptvungit det att visa de fula drag, eom ej låta sig döljas, när man tränger det närmare in på lifvet?. Slutligen böra vi vämna en förtjenstfull öfversigt af Forfatningssagen igsraadet af Topsöe, som lemnar godt tillfälle att i och med den långa författningsstriden studera äfven de politiska partierna samt den konstitutionella praxis i Danmark. Vi fästa folkskolevänners uppmärxsamhet å Nordisk Skoletidende, den danska folkskolans pressorgan, redigerad af folkskollärare i afgjordt nordisk anda och riktning. Tidskriften följer det Rask—Petersenska rättskrifningssystemet och kämpar vamt, med lära och föredöme, för nordisk språkrenhet. En under namnet Fremtiden förlidet år upprättad förening till ömsesidigt under:töd af författare och artister har utgifvit, till förmån för sin kassa, en vacker Nytaarsgave, innehållande läsvärda, till en del utmärkta, bidrag på vers och prosa. Man finner här dikter af Paludan-Miller, Rosenberg, Nyegaard, C. Andersen, Recke, H :nsen, Kaalund; en novell af fröken Worm; en biografi öfver landskapsmålaren Skovgaard af samma skickliga hand, som nyligen i Dansk Maanedsrkrift afhandlat den nyare danska genremålningen; humoristiska uppsatser — om titlar, om en ?examen för dem, som ämna bli föräldrar?, samt om ?den olitiska situati pen? ; en reseskildring från Prollhättan af en bekant novellförfattare, som i somras besökte Sverge; en öfversigt öfver händels rna i Danmark 1865; ett par kuriösa och förvånande räknestycken?; en meteorologisk kalender för Kjöbenhavn af professor Holten; en uppsat: om Resedan af botan. professorn Lange; en skizz från skansen n:r 1; beskrifning öfver zoologiska museet af professor Steenstrup; svar på frågan, om föremålen i rummet röra sig i och för sig eller blott i förhållande till hvarandra?; och slutligen några musikbilagor. Innehållet är sålunda rikhaltigt och omvexlande, på en gång roandc och instruktift. Af de sednaste skördarne på den danska skönlitteraturens fält har icke mycket kommit oss tillhanda. Det är också icke utsatt för en så stark Nil öfversvämning, som den hvilken brukar inträffa hos oss vid jultiden. Den förnämsta nyhet på detta område är Christians Winthers ?Brogede Blade?, en ny samling dikter af denne äkta danska skald. Hvem skulle väl tro, när man läser dessa dikter, så genomströmmade af känsla och humor, så lifliga och klangfulla, att diktaren nu hunnit till en ålder af 70 år? Det ir vissa personer, som man har svårt att änka sig såsom gamla och till dem höra Christian Winther. Han står för tanken alltjemt såsom den ungdomlige diktare, som med sina Tresnit? och sina öfriga naiva och sköna bilder från Danmarks natur och olklif tillvann sig så lifliga sympatier öfver nela norden. Och hvad han på sednaste iden producerat har i sanning varit egnadt. utt underhålla denoa tanke om hans ung-l. lomlighet. Såväl det herrliga diktverketl: i j Hjortens Flugt?, som de nu utgifna ?Bro;ede Blade? bära i sanning vittne om unglomlig kraft i fantasien. Det är ännu alltemt samme välbekante och oss alle käre Ohristian Winther och vitro, att både Dannarks, Sverges och Norges allmänhet skall äfva hans yttrande i en af de nu utgifna ångerna: Jeg ligned ei mig selv engang; Saa det blev mig det Visse E; At det var ude med min Sang. Man hör skalden till och med anslå toer, som för honom tillförene varit främnande. Då den öfvermäktiga fienden hoNR i S so TT AA at