Aftonbladet – 2 mars 1866, sida 3

gon gång, så att t. ex, huset ramlade, men alltid litade man på att det skulle stå åtminstone tills man hann sälja eller byta bort det. Så har den affären i många fall bedrifvits; men allting har sin gräns, och när egendomskommersen ej mera stod i fullt flor, afstannade också byggnadsföretagen till större delen. Detta skulle naturligtvis, på det sätt som det var stäldt, förr eller sednare inträffa. Välbelägna stenhusegendomar i Stockholm, ehuru utgörande en af våra bästa realsäkerheter, lämpa sig dock icke till bytesmedel eller schacker-vara. Men icke kan, för dessa misstogs skull, byggnadsindustrien upphöra; det vore att förbjuda folkökniogen, att nedlägga tegelbruk, att upphöra med kakelfabrikationen, med snickerifabriker, och göra en hel kär af murare brödlös, att ej tala öm grundläggare och andra arbetare. I utlandets större städer bildar man ässociationer för byggnadsföretag. Såsom exempel kunna vi anföra, det Credit Mobilier i Paris köpte tomter och byggde ett hundra hus inom ett år vid den nyligen fullbordade Boulevard Prince Eugåne, och sannerligen vi känna några företag, som mera lömpa sig för ässociation, än just dylika. Fördelarne af associationer för husbyggnader sönderfalla i tvenne skarpt åtskilda intressen, nemligen det allmänna, kommunens, och det enskilda, bolagets. I kommunens intresse måste väl ovilkorligen ligga, att de byggnader, som uppföras, äro varaktigå samt till utseendet sådana, att de icke skämma den plats, der de äro uppförda. Ingen öfverenskommelse finnes i detta sednare fall nu mellan de enskilda husbyggarne, som uppföra hus vid t. ex. en ny gata eller ett nyanlagdt torg. Hvar och en bygger efter sitt hufvud, blott med iakttagande af de försigtighetsmått, byggnadsordningen föreskrifver. Vi hafva härvidlag exempel, den nyanlagda Norrmalmsgatan m. fl., och ingen lär väl kunnat undga att observera det missförhållande, som förefinnes hvad utseendet angår mellan Hötel Rydberg och Celsingska huset. Det torde derföre våra i kommunens intresse, att bolag bilda sig, som kunna öf-: vertaga åtskilliga byggnadsföretag, hvilka ovilkorligen skola blifva eh följd af nu pågående gatuoch platsregleriogar, t. ex. af den nya Strandgatan utefter Ladugårdslandsviken, som, vackert och symmetriskt be: byggd, bör blifva en af de vackraste gator i verlden; trakterna invid Humlegården, när densamma kommer att af staden förskönas och upprätthållas, att icke tala om de obebyggda trakterna af Klara, hvilka genom jernvägens dragande derigenom och anläggandet af torg blifva. bland :de7 mest trafikerade delar af Stockholm. Vi vilja härmed icke förörda, att staden: skall göra sig till spekulerande husbyggare, såsom kapten Nerman projekterat i sim sednaste motion till stadsfullmäktige; tvärtom vilja vi blott bedja att staden icke trakasserar den enskilda företagsamheten, om den är af riktig beskaffenhet, — ty härpå hafva exempel ej saknats — utan om möjligt åtager sig underhållskostnaderna: för de gator. der sackra husrader kunna komma att af denna samma företagsamhet uppföras. Så långt det allmännas intresse; vi vilja nu öfvergå till det enskildas. Vi vilja antaga, att vid en ny gata eller öppen plats finnas t. ex. åtta tomtegare, hvilka genom byggnader. vilja tillgodogöra sig och draga högsta möjliga vinst af sina: tomfer. Om nu dessa åtta egare associera sig med hvarandra ijett solidariskt ansvarigt bolag, så är det att antaga, alt de då dels kunna lättare erhålla behöfligt kapital, likasom att byggnadsmateriel måste för dem: blifva billigare, än om de hvar för sig etablerade samma affär, genom de större partier, som på en gåpg kunna af dem kontraheras. Vi äro inga fackmän i husbyggnadskonst, men vi tro oss dock veta, att vid de enskilda byggnadsföretagen icke göres fullt afseende på de olika behofven af lägenheter. Våningar på 6—7 rum är den stående spekulationen, undet det brist förefinnes i flera trakter på mindre lägenheter, verkstäder 0. sv. Iotressenterna i ett större byggnadsföretag skulle ovilkorligen finna sin fördel vid att afhjelpa denna brist... Förr var det en äfventyrlig spekulation lör andra än de i könsteninvigda att bygga hus; ty man hade att befara det man kunde misskalkylera sig; men numera har man ej att frukta sådant, ty man kan erhålla entreprenörer, från grundläggaren ända till plåtslagaren, som beslår skorstenen. Det är en temligen tung affär attega hus för den, som icke endast och allenast är kapitalist. Ingen; som är mån omsin kredit, presenterar gerna till belåning en inteckning, som gär öfver två tredjedelar af brandförsäkringssumman. :Om nu denna är lika med byggnadskostnaden, så ligger en tredjedel af denna såväl som köpesumman för tomten alldeles fastläst, utan minsta dokument, som vid förefallande behof kan användas till hypotek, under det man för sina placeringar af penningar i bankföretag, kommunikationsanstalter, fabriksbolag 0. 8. v., har aktiebref, som, gällande hvad de kunna, dock visa att man insatt kapital i ett sådant företag. Om man etablerar ett fabriksbolsg, en bankinrätltning, så beror vanligen vinsten derpå af dugligheten hos den person, som sköter företaget, och risken är härigenom ganska stor. Ett bolag för husbyggnader i Stockholm har betydligt mindre risk; visserligen fordrar bolagets etablerande sin man, — en man, som utvecklar verksamhet, sakkännedom och sparsamhet vid byggnadernas öppförande; men sedan kan affären skötas af en . k. vice värd, som tillser att ord-. ning hålles, samt af en bank, som emottager hyresbeloppen och utbetalar vinsten å aktier a. als el a a: ah RR