Aftonbladet – 2 mars 1866, sida 2

skåda; han anses vara omkring 10 år gammal. — Nöden i Loppmarken. Lappfolk har under förl. månad besökt Upsala, i början af densamma en äldre och en yngre qgvinna, nu sednast en karl och qvinna. De två förstnämnda, hemma i Wemdalen i Herjeådalen, skildrade Japparnes tillständ denne vinter såsom särdeles svårt och bekymmersamt i anseende dertill, att renzarne under den långvariga barvinter som herrskat haft så svårt att lifnära sig, att lapparne måste slagta hela hopar af dem. Dessa djur, som med lätthet finna sin föda under flera alnars snö, kunna ej komma åt densamma, när det, såsom under denna vinter, regnat och frusit is öfver mossan, som utgör deras näring. De båda qvinnorna, som ämnade sig till Stockholm, hade på skidor tillryggalagt vägen till Arbrå i Helsingland, hvarifrån de sedermera vandrat, tiggande sig fram. De väckte allmän uppmärksamhet genom den rena svenska de talade, de utsade i allmänhet orden sådana de skrifvasi sträng st.l, aldrig brukande de i talspråket annars vanliga förkortade formerna af orden. Då man vet, säger Upsala Posten, hvilket egendomligt och för söderut boende svenskar svårbegripligt språk, allmogen i Herjeådalen talar, måste man antaga, att der boende lappar egentligen genom skolor och böcker lära sig sin svenska. Man kan ock på de två meranämnda qvinnorna tillämpa uttrycket, att de ttalade som en bokt, — Fågel-expositionen i Paris. Härom skrifves i franska Monitören: Fågel-expositionen i kristallpalatset, hvilken numera blifvit årlig, föregår i de rum, der de tropiska växterna äro uppställda. Niohundra exemplar visas der, eller trehundra flera än på 1864 års exposition. Alla klimat ha hit lemnat sina bidrag och de flesta arter äro representerade, från och med rotgela i våra backar till och med Brasiliens täcka colibri. Kanariefåglarnes klass är talrikast; Belgien och Holland ha lemnat en mängd af sina ryktbara arter, och man väntar att de flesta skola komma att på allvar täfla med ?norwich?. De förras fjäderbeklädnad it af en mera bestämdt gul, i guld gående färg, deras långsträckta former mera eleganta; de sednares fjäderbeklädnad är mera blekgul, men deras sång gifver icke medtäflarnes efter. Bland de europeiska fåglarne återfinna vi alla våra gamla bekanta, först och främst dem som räknas till vildbrådet, från vakteln till tjädertuppen, vidare den otaliga serien som börjas med finken och slutar med skatan. I grannskapet af de volierer, som upptagas af flyttföglarne, trängas alla menniskor om att iå på nära håll betrakta en liten svartgrå fågel. af föga intagande utseende och alldeles öfverglänst af de omgifvande fåglarnes lysande färger; det är emellertid han som drager till sig de flesta åskådarne, och för en enda sång af honom glömmer man hela expositionen,. till och med norwich?-sångarne, hvilka så väl modulera ?God save the Queen?. I närheten af näktergalarne finner man grönsiskan, lärkan och slutligen. en ståtlig jagtfalk, om hvilken amatörer täfla att bjuda öfver hvarandra med utomordentligt höga pris. De utländska fåglarnes klass är mycket talrik, men de som vinna mesta framgången äro papegojorna. Der finnas sådana afalla former och alla färger, en del stora som cochinchina höns, andra små som :sparfvar. Der finnas gråa, röda, gröna, hvita etc. De flesta äro väldiga talare, och från alla deras burar hör man ropas: ?Glass best ale...? Glass brandy and water...7, ?Three cheers for the Queen?; Eller också militäriska kommando-ord: Tention! fix bayonnets; shoulder arms... quick march !? m. m. Några dansa, skrattande på det mest wppsluppna sätt, men de gladaste skrattarne äro åskådarne sjelfva. Bland dessa papegojor är en, som är 23 år gammal, och hon tycks ha vunvit tillräckligt många segrar för att förtjena alt man öfver hennes stång ognivit: Great vietor?. Hon har sålte för . Denna exposition synes komma att, trots det ständiga regnandet, bli talrikare besökt än de föregående. — — Den pneumatiska brefbefordringen (Paeu