Aftonbladet – 20 februari 1866, sida 3

Article Image
crde 18 eo VatiStaHPICKS, HVAlS fOISValerk CRT VI riksdagen framträdt offentligen, Då jernväga byggas för trafikens skull, samt för dess bedri vande på statens banor finnes ett särskildt em betsverk, har man med skäl undrat öfver att c i främsta rummet dess utlåtande blifvit infor dradt om lämpligaste riktningen af nordvestri stambanan samt i denna uraktlätenhet velat s ett öppet åsidosättande från regeringens sida. När frågan förekom till behandling vid stats utskottets riksgäldsafdelning, infordrade den lik väl af naturliga skäl trafikstyrelsens utlåtande och då både byggnadssamt trafikstyelsen vor ense om fördelarne af Norumslinien, lyckade denna åsigt äfven att inom afdelningen vinns pluralitet. Betänkandet är bordlagdt samt före tages till behandling vid utskottets plenum : denna vecka, och då de båda jernvägsstyrelser nas utlåtande legat till grund för afdelningens omdöme, vilja vi underkasta dem en närmare granskning, för att de ej skola verka vilseledande äfven på utskottets behandling af frågan. Hvad först jernvägsbyggnadsstyrelsens utlåtande beträffar, förefaller det rentaf oförklarligt, att då frågan, såsom här, gäller jemförelse mellan två alternativa sträckningar, hvilka efter sitt sam manträffande hafva hälften af sin längd gemen: sam samt denna del af vida högre byggnads. kostnad och sämre profil, styrelsen likväl ansett lämpligt att vid uppställandet af en jemförelse mellan två olika delar intaga äfven den gemensamma delen, hvarigenom olikheterna mellan de båda alternativerna i väsentlig mån utjemnas. Oaktadt regeringen fäst uppmärksamheten Jå detta, lindrigast sagdt, oegentliga förfarande, har styrelsen ej sedan rättat :sin vilseledande jemförelse mellan de föreslagna liniernas olika ostnad, arbetstid och lutningsförhållanden, utan blott angifvit totalkostnaderna för hvartdera alternativet. Vid bestämmandet af banans läge mellan Kristinehamn och Arvika skilja sig nemligen åsigterna endast rörande de första 6? milen från förstnämnda stad till trakten af Frykeruds kyrka, men ifrån denna punkt till Arvika har man med bibehållande af vid statsbanorna bestämda lutningsoch krökningsförhållanden efter omfattande undersökningar endast lyckats utfinna en antaglig sträckning för de återstående 3 milen. Af dessa tre särskilda linier kostar den öfver Carlstad för 6.69 mils längd 6,166.000 rår. således pr mil endast 922,000 rdr eller — efter afdrag at numera antagen omkring 45,000 rdrs förhöjning för rörlig materiel m. m. — föga öfverI stigande medelkostnaden primil för statens hittills anlagda jernvägar. Norumsbanan är 6,91 mil lång och kostar 7,316,000 eller pr mil 1,059,000 rdr, samt är således inalles 19 X och pr mil 15 dyrare än Carlstadslinien, ehuruväl byggnadsstyrelsen förklarat den vara endast nära 10 4 dyrare. Den gemensamma delen från Frykerud till Arvika är 3,7 mil lång samt kostar 5,604,000 rår eller pr mil 1,515,000 rdr och således vida mer än någon af de öfriga stambanedelarne samt 64 4 mera pr mil än Carlstadsbanan. Här omnämnda förhållanden torde väl förtjena att åtminstone med ett ord vidröras, helst Carlstadsbana derigenom visat sig i en helt annan dager, än de öfriga. Hade blott detta felats i byggnadsstyrelsens utlåtande, betvifla vi att en oväldig granskare skulle antagit en sådan uraktlåtenhet härröra af blott distraktion, men härtill komma dessutom så många andra skäl till lika befogade anmärkningar, att detta ej merintager någon framstående plats. Sedan rikets ständer efter flera fruktlösa försök att få reda på verkliga kostnaden för särskilda mindre delar af de färdiga stambanorna vid förra riksdagen begärde att hädanefter räkenskaperna öfver alla statens jernvägsbyggnader skola så uppställas, att längre sträckor deraf, der terrängoch andra förhållanden föranleda betydligt olika byggnadskostnader, dessa kostnader för de särskilda hufvuddelar, hvaraf en jernvägsanläggning består och hvilka vanligen i kostnadsförslagen upptagas under särskilda rubriker, kunna med lätthet synas ej blott till totalsumman utan ock i detalj för de hufvudsakligaste arbeten som inom hvarje rubrik förekomma, borde med åtlydnad deraf, utom det summariska förslaget, särskildt kostnadsförslag upprättas å ena sidan öfver delarne Kristinehamn—Carlstad, Carlstad—Fryken och Frykeny-Arvika samt å den andra öfver de särskilda delarne mellan Kristinehamn, Norum, Fryken och Arvika, så mycket hellre, som just å dessa delar i vida högre grad än vanligt terrängoch andra förhållanden föranleda betydligt olika byggnadskostnader. Medan man vid enskilda jernvägsförslager vanligen låter det summariska Lostnadsförslaget åtföljas af ett särskildt arbetsförslag, deri hvarje bank, gräfning och hergsprängning är utsatt jemte arbetspris och plats å profilen, har byggnasstyrelsen här slumpat ihop kostnadsförslager som gå löst på 12 å 13 millioner rdr så, att de endast upptaga tre halfskrifna sidor, om man frånräknar de jemförelsevis vida mindre väsentliga, men ytterst i detalj utarbetade brobyggnadsförslagen. Våra enskilda jernvägsförslager kunna efter kort förklaring med lätthet granskas af hvarje person med omdöme, byggnadsstyrelsens deremot kunna till följd af sin uppställning, s8om utestänger all granskning, omöjligt kontrolleras ens af styrelsen sjelf — ett förhållande som väl förtjenade att rättas. Denna summariska beskaffenhet hos styrelsens förslag skulle såsom sagdt omöjliggjort all granskning, ifall blott ect förslag funnits att tillgå, men nu hafva vi lyckligtvis att åtminstone i sin helhet jemföra de båda förslagerna öfver Carlstadsoch Norumslinierna samt en af styrelsen inlemnad uppgift öfver dessa liniers lutningsförhållanden och kurvor, hvilken uppgifts ytterst fel-. aktiga beskaffenhet åtminstone 1 ett fall blifvit bestyrkt af trafikstyrelsen. Vid gruuskning af de båda kostnadsförslagen visar sig att af näst dyraste jordschaktning öfver 40 4 större qvantitet blifvit påförd den i jemförelse med Norumssträckningen vida jemnare och mera lättarbetade Carlstadslinien, en omständighet som fördyrar den sistnämnda med öfver 180,000 rdr, men hvartill vi förgäfves sökt anledning i de å profilen utsatta arbetenas beskaffenhet. Tillsammans med andra felaktiga sifferappgifter blir man snarare deraf frestad att tro, det dennna högre schaktning i stället bort föras på Norumslinien. Då man med hvarandra jemför två alternativa bansträckningar, torde ej vara skäl att onödigtvis göra en sådan jemförelse haltande. På Norumslinien äro upptagna sju stationer, hvardera å 50;000 rdr, men på Carlstadslinien åtta till samma pris, utom den i Carlstad som beräknas till 200,000 rdr, hvilken förhöjning af 150,000 rdr endast i förbigående motiveras genom ett ?med lokomotivstallar m, m.? Sannt är väl å ena sidan att en station i stad mäste tillfredsställa större anspråk på prydligt yttre, men å den andra får ej glömmas att Carlstad gratis upplåter jord och att ett stenhus alltid blir billigare att ygga i en stad med stor befolkning, än långt in i landet. Norumsliniens försvarare förebära en öfvervägande utveckling af godstrafiken såsom skäl för staten att bekosta dyrare bana och anslutningspunkten för denna stora rörelse blefve Norum, hvilken station väl i så fall behöfver rses ?med lokomotivstallar m. m. i högre grad in Carlstadslinien. Tänker man sig ej straxt en vana mellan Norum och Carlstad, måste denna versontrafik koncentreras vid Dejefors, der såleles äfven behöfs större station. Vi tro derför, utt då på Carlstadslinien blott behöfs en större örenad godsoch personstation, som är jemföelsevis billigare att bygga medan på Noruminien fordras två särskilda, styrelsen gjort allleles orätt i att upptaga Carlstadsliniens statiojer 217,000 rdr dyrare än Norumsliniens, och att narare denna ökade kostnad bort läggas på sistsd ds Man sr fo 0 RA

20 februari 1866, sida 3

Thumbnail