Aftonbladet – 14 februari 1866, sida 2

edverka till de blifvande nybyggarnes beyggade existens. a I afseende på de områden, som enligt k.! refvet den 29 Maj 1852 öfverlåtas mot skogs inta åt sågverken såsom ersättning för pri( legierad stockfångst, så ega sågverksegarne, ! nligt 10:de punkten i samma bref, icke räthet att utan särskildt tillstånd årligen lla ett större antal träd än som, enligt fö gående undersökning befunnits kunna med xo ens fortfarande bestånd framgent årlien derå afverkas, hvarjemte vederbörande mbetsmyndigheter ega tillsynsskyldighet öfer hnshållningen å dessa marker, så att kogen derå rätt värdas, enligt de grunder om blifvit eller framdeles blitva stadgade. läraf framgår påtagligen att staten vid dessa hvarkers upplåtelse redan fästat vilk.r, som grunden öfverensstämma med de förbehåll om friherre Gripenstedt anser böra göras fven för vården af skogen å hemman och ybyggen, som hädanefter anläggas, hvadan gentligen icke vidare fordras, än att betämmelserna i det k. brefvet tillämpas och je ifrågavarande skogsmarkerna ställas unler den allmänna utsyningsförordning, hvilen ock nyligen blifvit uttärdad. Enligt hvad härofvan anförts, skulle kroans marker i de norra länen komma att nvändas dels till skogsanslag åt redan anagda egendomar och nybyggen; dels till anäggande af nya nybyggen med inskränkt ispositionsrätt öfver skog, som framdeles inder skattemannarätt dem tillfaller; dels ill skoganslag åt privilegierade sågverk; els ock slutligen till bildande af kronojarker. Men såväl å öfverloppsmarkerna som å de afvittrade skogarne förekomma trakter, som wvarken för det ena eller andra af nyssämnda ändamål äro lämpliga eller behöfiga. Enligt gällande förordningar skola de ärskildt afrösas och såsom kronoallmänningar vårdas, att till framtida behof begagnas och cke mot särskild skogsränta bortgifvas; men mulbetet derå är tillsvidare mot viss afgift ill byalag eller vissa hemman upplåtet. Bnär dessa föreskrifter numera synas minire ändamål:enliga, så föreslår friherre Gripenstedt att sedan all till kronoparker tjenig mark blifvit afsatt, bör den återstående hvarken till kronoparker eller odling tjenliga marken lämpligast användas såsom beteseller skogsmark under enskild eganderätt, vare sig i förening med hemmansbruk under ökeskatt, eller utan samband med dylikt emot skogsränta; men är marken skogbärande, bör vid upplåtelsen fästas samma vilkor som redan gälla i afseende på sägverkens mot skagsränta utbrutna områden och som äfven föreslagits för hemman och nybyggen som hädanefter anläggas. Dylika trakter förekomma till stort antal i Jemtland, der de benämnas afradslandt och innehafvas af byalagen mot smörränta. Dessa upplåtelser, eom endast afse betesrätten, hvilken för byalagen ofta är alldeles omistlig, anser friherren skulle för skogsvården erhälla en bät re form om byalagen tillätes mottaga afradslanden under skattemannarätt, men dock med ofvanberörda inskränning i afseende på skogens begagnande. 1 afseende åter på sådana trakter, som ligga afsides från bygdelagen och äro för dem obehöfliga — hvilket icke är fallet med nyss ofvanför omnämnda betestrakter — så torde dessa med största fördel kunna tillgodogöras af sågverken och derföre böra emot skogsränta och under de ofvan angifna vilkor åt den högstbjudande försäljas. Men en dylik åtgärd skulle likvisst icke vidtagas med sådana tr-kter i fjellen, hvilka, enligt särskilda k. bref upplåtits såsom fäbodslägenhbeter och renbeten, utan skulle vid de nya upplåtelserna af ejelfva marken och skogen förbehåll göras om beståndet af berörda särskilda rättigheter. Beträffande den vigtiga frågan huru sådana trakter å öfverloppsmarkerna i Stora Kopparbergs och de rorrländska länen, som erbjuda ringa odlingstiltfällen, eller ega oregelbundna figuter inom eller mellan byars och utbrutna hemmansomr: den, eller annars till kronoparker äro otjenliga, lämp. ligast böra användas — så anser frih. Gripenstedt att på K. M:ts bepröfvande böl bero att på grund af sig företeende om ständigheter, antingen, der vissa hemmar eller byalag begegna mulbete emot smör ränta, åt dessa hemman under skattemanna rätt upplåta dylika trakter utan skatteköpe. skilling, men med tillökning i hemmanet: mantal och ränta på sätt afvittringslörfatt niogarne föreskrifva; eller ock att ifrågava rande trakter beläggas med skogsränta på sätt 1755 års förordning och k. brefvet der 5 December 1780 föreskrifva, samt åt der högstbjudande under eganderätt förräljas med törpligtelse för köparen, om mar ken är renbetesland eller mot smörränt: upplåten fäbodslägenhet, att lemna inne hatvarne deraf o-törda i deras rätt till bet och nödigt bränsle; — dock att ibegge dess fall blitvande enskilda egare af marken e må annorlunda än till husbehof eller efte utsyning efter fastställda grunder begagni derå växande skog och derjewte vara plig tiga att till utsyningskostnadernas betäc kande erlägga den afgift som af K. M: kan komma att bestämmas. Då emellertid till detta förslags genom förande erfordras rikets ständer samtyck — enär åtgärderna afse att utan odlingsskyl dighet athända kronan mark, så har fram ställning i detta ämne äfven blifvit gjord den ofta nämnda k. propositionen. — Ständerna hafva i dag mntsett fullmäktig i banken och riksgäldskontoret samt direktör vid riksbankens lånekontar. Till bankofullmäktige ha blifvit utsedda Af adeln: Gretfve Casimir Lewenhaup med 106, hr C. J. Skogman med 108 oc hr F. Åkerman, med 100 röster.