Aftonbladet – 10 februari 1866, sida 3

VB RE ER RV EBE OS PUND RIKSDAGEN DAGENS PLENA. Ridderskapet och Adeln. (KL. 10 f. m,) Efter det protokolljusteringen afslutats upp: trädde frih. 1. Cederström med ett anförande i anledning af utgången af voteringen i gårdagens plenum rörande franska traktaterna. Derpå föredrogos statsutskottets utlåtande n:is 32—45 (utlåtandenas innehåll meddelades i gårdagsnumret under Borgareståndet), hvilka utan diskussion godkändes. Samma utskotts utlåtande n:r 46, i hvilket utskottet afstyrker K. M:ts proposition om förändring i gällande bestämmelser om godtgörandet af kostnader vid laga skifte å boställe, föranledde någon diskussion. Hr v. Geyer, grefve A. Posse, statsrådet Lagerstråle, hr E. W. Nordenfelt och frih. af Schmidt yrkade bifall till den k. propositionen, och med afslag å utskottets hemställan antogs denna. Utan diskussion bifölls utlåtandet n:r 47, men n:r 48, i hvilken statsutskottet tillstyrker anvisandet af två millioner rår till kompletterande af trafikmaterielen ä statens jernvägar, föranledde diskussion. Frih. af Ugalas, med hvilken förenade sig grefve A. Posse, grefve Mörner, statsrådet Lagerstråle, hrr v. Koch och Fitinghoff samt frih. Klnckowström, yrkade bifall å den sistnämndes utlåtandet vidfogade reservation, som yrkar att anslaget måtte, i likhet med hvad trafikstyrelsen ansett erforderligt, utgå med 2,250,000. Ståndet biföll att anslaget höjdes till nämnde belopp och beslöts att de öfriga riksstånden skulle inbjudas törena sig i adelns beslut. Bankoutskottets memorial n:r 11, med förslag till ändringar i femte artikeln af bankoreglementet, föredrogs punktvis och godkändes i alla punkter. I fjerde punkten föreslår utskottet, i fråga om platsen å Carlsborg för förvarandet af bankens redbarheter, att ordet byggnad måtte utstrykas mot lägenhet? — en förändring, den frih, Klinckowström ansåg innebära, att det låge en hund begrafven under den. Han ville erhålla upplysning om hvarför denna ändring i ordalagen nu skulle företagas. Grefve J. SchweAn förklarade, att detta kom sig deraf, att banken ej egde å Carlsborg någon särskild byggnad för bevarandet åf sina redbärheter, utan begagnade härtill en af kasematterna och utskottet hade velat ställa ordalagen i närmare öfverensstämmelse med verkliga förhållandet. Samma utskotts memorial n:r 12, angående föreskrifterna i 9:de artikeln af bankortglementet, och n:r 13, tillstyrkande f. d. kamreraren Wäsströms ansökning om upplupna öfverräntor å till bahkodiskontverket inbetald skuld, godkändes. Ekonomiutskottets betänkande n:r 40, tillstyrkande väckt motion om särskilda föreskrifter i fråga om tångtägt å hafsstränderna i Halland återremitterades på yrkande af hr Olivecrona, frih. Leuhusen och grefve Sparre, hvilka ansågo oriktigt att konungens befallningshafvande gåfve utslag i mål rörande de exceptionella förhållandena vid tångtägten samt att domstol skulle döma i dessa mål, som voro af tvistemålsej af hushållningsmåls-natur. För bifall till utskottets förslag yttrade sig frih. C. J. O. Alströmer, frih. R. Cederström och hr Ehrenheim. Samma utskotts betänkanden n:r 41, i anledning af motion om rätt för fartyg att verkställa lossning vid kanalstation eller annan hamn, der tullkammare ej finnes, och n:r 40, i anlednin af motion om en lagsamlings utarbetande på allmän bekostnad, begge betänkandena afstyrkande, godkändes, efter ett yttrande af frih. Klinkowström om den stora nyttan för domstolar, administrativa verk och enskilde af en dylik samling. Tal. ansåg, att utskottet för lösligt behandlat denna ganska vigtiga fråga. Frih. Schulzenheims på bordet hvilande förslag till inbjudning till de andra ständen att förena sig i adelns beslut med afseende på tackjemstionden, bifölls. — Hr v. Ehrenheims likaledes på bordet hvilande förslag till inbjudning till de öfriga stånden, med anledning af adelns beslut i sista punkten af utlåtandet om danskars och norrmäns rätt att i Sverge slå sig ned och drifva yrke, väckte motstånd, ty man ansåg det ogrannlaga, att då två stånd redan fattat ett mot adelns alldeles stridande beslut i nämnde punkt, söka förmå dessa stånd att upprifva sitt beslut. Frågan slets genom votering, som utföll med 48 röster mot 35, så att hr v. Ehrenheims inbjudning segrade. Afslaget yrkades af grefve Sparre, frih, Liljenerants och hi P. R. Tersmeden ; för bifall talade: grefve Snoilsky, frih. R. Cederström och hr v. Ehrenheim. Presteståndet. (Kl. 10 f. m.) Statsutskottets betänkanden n:r 32—44 (rörande hvilkas innehåll vi hänvisa till redogörelsen för borgareståndets gårdagsplenum) föredrogos och biföllos utan diskussion. N:r 45, rörande upplåtelse af mark till staden Landskrona af mark från fästningens område, afslogs och antogs i stället hr Berggrens reservation, att rikets ständer godkännaöfverlåtelsen, om K. M:t finner sådant lämpligt. I n:r 46, blef efter någon diskussion, med afslag å utskottets afstyrkande, K. M:ts proposition om ändrade stadganden rörande godtgörelse af skifteskostnader bifallen. N:r 47, — tillstyrkande eftergift af 1863. års arrende för kungsgården Ahs Kloster, bifölls N:r 48, om anvisande af medel till komplettering af materielen å statens färdiga jernvägar, framkallade en god stunds diskussion mellan dem som förordade utskottets förslag ) om 2 millioner och trafikstyrelsens om 2,250,000). Genom votering bifölls utskottets mening med 31 röster mot 18. Likaledes föredrogos och bifölls utan egentlig diskussion banko utskottets memorial n:r 11, med förslag till ändringar i femte artikeln banreglementet och n:r 12, angående föreskrifterna ikeln af ma reglemente; Vidare eko-