en paus. Men ni skrämde mig gruvfligt alla fall? ?Lord Cumnor skämtar så gerna?, sade mrs Kirkpatrick litet förlägen, men inom sig fullt erkännande sanningen af att hon knappast kunde göra bättre parti. Hon undrade mycket, hvad lady Cumnor tänkte derom. Mylords ord tydde nästan på en möjlighet. Det var icke obehagligt att tänka derpå och hennes läppar krusades af ett lätt smålöje, medan hon vakade öfver att lady Cumnors middagssömn ej fick störas.